Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 171
tvifvel det gamla auk, uti Isländska: ock (insuper), i Runor:
och (et).
haukva, hugga; F. Hög-T. houwan, houwu, Mo, hiowumes,
houwaner ; Isl. höygva, högg (hugger), hisg eller hid, hiogg-
om (jfr. äldsta fragm. cf Eidsivap. L., i Norg. Love II. 523,
Moggo) eller hiuggum, hiygga, höggvenn. Run-Urk. 1091
litu haukva heili Paisi (läto hugga denna häll), 958 litu
aukva stin, 69 litu hakva, 292 lit ukva stain, 1448 fap-
ir lit hukva runar, 42 i stain aka, 17014 letu haka an
stain, 1748 hon lit haga (hugga; annars möjligen: tillreda,
uppresa, Isl. haga); VGL. L. R. maper skal til hugge,
ÖGL. Dr. B. 48: 4 til hugga, Södm. L. och Vestm. L.
hogga, Gottl. L. 25: 7 hagga i oschiptum scogi, 20: 34
of hagga; VGL. I. S. 4 huggar, hugger, hugger, F. S. 4
pr. hugger, huggir, Gottl. L. 7: 4 hann haggr; Run-Urk.
132 hiak (högg) merki, 4107 Osmuntr iak iall (häll), 626
huk runar, 40 Arbiurn iuk stain Finsa, 603 auk runar,
996 hik runar, 450 ik stin, 70 Osmuntr hiv, ÖGL. hiog,
Upl. L. hiögg, Ivan 3484 Mo; Run-Urk. 894 hiaku (hög-
go), 49 peir hieku, 206 iuku runar, 292 iku merki, 149
bir iogu runir, ÖGL. hioggu, Cod. Bur. s. 26 iogo nipar
mep swerpbe; Gottl. L. 19: 56 ba en torfa ier manni af
haufpi haggvin (om hårfäste är någon afhugget); 419: 39
Pa en oyra (öra) verkr manni af hagguit; VGL. I. V. S.
1: I verfer maper huggin, Vestm. L. 1. M.B. 8 warpir
man barfir (slagen) ella hoggin. Dalskan, som, lika med
Italienskan, alldeles saknar h, brukar ogga, ågg, äggin
(vädjinn); Gottländskan deremot haggä, hiägg, huggen (Säve
8. 242).
ala re" fovere); 1sl. ala, el, sl, ölom, ela, alenn. Gottl.
L. 2: 4 at barn huert scal ala (att man skall uppföda
hvart barn); VGL. IL A. B. 20 calf ala. Ordet synes
sällan till i den äldsta skriften," och försvinner sedan;
men fortlefver i sina afkomlingar: alster, alstra, ålder, älska.
" Muscr uppställer, bland exemplen på stark flexion i Run-språket, ala,
al, vl, vlvm, alin (Nord. Runeskrift s. 28: jfr. F. Sv. Spr. s. 39), — för-
modligen blott ett theoretiskt bildadt thema; liksom davia (dö), dav,
dv, dvm, dain m. m. (Runeskrift ib.; jfr. här frammanför s. 437). Hvar-
ken i Run-Urk. eller DietericH’s Runen-Sprach-Schatz upptages någon
form af ala, eller något davia, dav, datin, eller någonting ditåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>