Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 1 BOKEN; — IV KONJUGATIONEN.
gala; A. Sax. galan, gale, gol, golon, galen; Isl. gala, gel,
gål, galinn; det sista vanligtvis användt såsom adj., egentli-
gen förtrollad fincantatus). I enlighet med denna bemär-
kelse är den, som förekommer i det gamla galder (cantus,
incantatio), geld (furor, se Cod. Bur.s. 542, Kg. Styr. II.
45 och flere ställen hos Bonavent.), motsvarande hos Har-
pestreng 49 gelne (i Moreeces uppl. gield); alla al.
gala (canere), hvars gamla böjning gala, gal, gol ännu är
hos oss vidmagthållen.
mala; F. Hög-T. malan, malu, muol, muolumes, molaner; Is.
mala, mel, mol, mölum, malinn (jfr. Rask, Anvisn. s. 286);
men äfven ’böjningen efter 4 och 2 konjug. finnes, t. ex.
Edda Sem. s. 127 v. 57 mölufu (i Munces uppl. mölu).
Cod. Bur. 209 malin; i Biblarne ses ofta mal; 4 Mos. Al:
8 molo.
skapa; Mös. Göt. skapjan, i gaskapjan; F. Ned. Sax. skapan;
Isl. skapa eller skepia, skep, sköp, sköpom, skapinn (det si-
sta enligt Grimm, I. 943). I gammal Isl. böjes detta verb
både starkt och svagt; t. ex. Homil. 44: 2 scop, skapabe,
skopob; 42 4 scapar; 74: 4 åter sa (den) mabr er (som)
gub skappi fyrstan; 4: 4 hann hafpe scapphan (skapat,
egentl. skapad) mannen; Edda Sem. har s. 4 v. 4 sköpo,
s. 26 v. 47 skapapr; Sn. Edda Form. s. 4 skapa’&i. Re-
dan i äldre VGL. skapat (tillskuret); Kg. Styr. IV. 7:33
skapadr; Cod. Bur. s. 443 skapaPe sik i quinmanz ham
(i qvinno hamn). Starka former finnas också, t. ex. Kg.
Styr. I. 49 skop ok skapade; Hert. Fredr. 4014 skoop, Alex.
s. 4110 gudh hona skop (skapade henne); och så i många
skrifter från 4400-talet och sedan. För den = star-
ka flexionens uråldrighet talar ock dess tillvarelse i Forn-
Tyska språk och i äldsta Isl.; hvartill kan läggas, att impf
skop är på många ställen i vårt land hemmastadt uti folk-
språket (jfr. talesättet inte det Gud skop, d. v. s. intet alls);
part. skapen höres deremot sällan eller aldrig.
laupa, löpa; EF. Hög-T. hloufan, hloufu, hliaf, hliafumes, hlouf-
aner; Isl. hlaupa, hleyp (löper), hlisp (lopp), hlispom (jfr.
Homil. 96: 2 hliopo) eller hlupum, hlypi (se Ras, Vejledn. ’
s. 62), hlaupenn. Gottl. L. 26: 9 sum yfir laupa; ÖGL. |
Eps. 4: 5 nu kan Pen löpa; Gottl. L. 26: 6 laupr, VOL.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
