Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II BOKEN. — 1V KONJUGATIONEN. 175
Vejledn. s. 62, 63), vaxinn. Vestm. L. 11. AE. B. 49 pr.
vaxa, VGL. IV. 45: 45 vaxe, Stads L. Kg. B. 45 vexa;
Upl. L. wexir, VGL. I. Br. 4 vegss (växer); Södm. L. och
Vestm. L. wexin (vuxen), Kg. Styr. I. 8 thön hawa ok
sin födo sielfwexna; men i Membr. A. 4 på första sidan
waxin. Starkt impf. skönjes icke i våra forn-urkunder;
men väl svagt, och det rätt tidigt; t. ex. Hels. L. (4609
års uppl.) M..B. 6: 2 wexti, Cod. Bur. s. 402 vexste, s.
447 vaxte. Allmoge-språket i många trakter har vagxa eller
växa, vox eller vax, vaxen eller vuxen. I det nya riks-
språket finnas, jemte svaga former, äfven vuxo och vuxen.
standa (stå, jfr. s. 133); Mös. Göt. standan, standa, stop,
stopum, stohans (jfr. Grimm, Gesch. II. 887).
fla (få, jär. s. 130).
sla (slå, jfr. s. 131); Mös. Göt. slahan, slaha, sloh, slohum,
slahans.
Pva (två, jfr. s. 135); Mös. Göt. fvahan, pPvaha, Pvo, Pvoh-
um, Pvahans.
boa (bo, jfr. s. 424).
flyia (fly, jfr. s. 125); F. Hög-T. vliohan, vliuhu, Poh, vluh-
umes, vlohaner.
spyia (jfr. s. 126)? Från det Isl. themat afviker det Mös. Göt.
speivan, speiva, spaiv, spivum, spivans; det A. Sax. spivan,
spive, spav, spivon, spiven. Dalskan åter har spaia, med
starkt presens spai (äfven spair); men svagt impf. spidde,
supin. spiz. En stark böjning, i enlighet med Dalska ljud
systemet, skulle blifva spaia, spat, spe, spein; motsvarande
en I1sl. formel spia, spi, spei eller spe, spinn;” båda af
samma böjning som ’i Mös. Göt. och A. Sax. Man finge
då plats för subst. spe,” och vårt gamla, äfven uti Isl. fö-
revarande verb spea (jfr. spotta och bespotta). Om vidare,
såsom af Tyska språken göres troligt, känne-bokstafven v
tillvarit i äldre tider, skulle Isl. spyia stå för spiva, pres.
spy för spiv, impf. spis för speiv, part. spuinn för spiv-
inn.” Det både till skapnad och betydelse närslägtade
” Hos Harpestreng läses 48 at spi (i MorBeEcHs uppl. s. 75 at spy), 6
man spir. JIfr. S. Birg. Up. utspias (bespottasi.
” Afven Grimn härleder Isl. spé eller spie från Mös. Göt. speivan (Gram.
J, uppl. 3, 8. 462).
"’ Hos Muxcn (F. Sv. Spr. s. 41) träffas ungefår samma uppfattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
