Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 II BOKEN. — IV KONJUGATIONEN.
L. spuere (spotta) kan visserligen ock förklara y uti Isl.
och Svenskan; men Forn-Tyskan står oss närmare.
leia eller leia (le, jfr. s. 4148); Mös. Göt. hlahjan, hlahja,
hloh, hlohum, hlahans.
döia (dö, jfr. s. 435).
göra? Isl. geya (skälla), gey, gå, göum, gåinn (enligt Grim, Gram. I,
uppl. 2, s. 944; enligt BJÖRN HALDORSEN geya’ö). Alex. s. 23 gö;
Gamla Ordspr. 821 at hundin göör (skäller) ok.bither; Bonavent.
s. 443 the stimadho oc gödde mz geld (jfr. gala) mot honom
som hunda (de rasade och skälde med ursinnighet på ho-
nom, liksom hundar). Exempel på stark flexion äro ej att
tillgå; men af Vestgöten, Halländingen, Bohusläningen, Skån-
ingen m. fl. säges ännu gö (skälla); af Gottländingen gåiä
(Säve s. 238), der år: motsvarar Gottl. Lagens oy, Isl. ey.
IV Isl. klassen: brinna, finna, hinna, rinna, vinna, spinna,
svinna, skrinna, binda, rinda, vinda, ringa, singa (siunga),
klinga, slinga, stinga, svinga, Pvinga, springa, Prengia,
rinka (rykka), sinka (siunka), slinka, skrinka, stinqva (stin-
ka), slinta, drikka, rekka, klekka, gella, vella, gnella,
krilla (krella), skella, smella, svella, valda, gialda, belgia,
svelgia, hialpa, stielpa, välta, smelta, svelta, hvelva,
skielva, simma, dimpa, krimpa, skrimpa, sqvimpa, slippa,
detta, spritta, stritta, squetta, varha, serba, biarga, virka
(verka), spirna (spierna), verpa, hverva, diska, pPriska,
brista, brigha.
brinna, brenna, (ardere); Mös. Göt. brinnan, brinna, brann,
brunnum, brunnans; Isl. brenna, brenn, brann, brunnom,
brynna, brunnenn. NVGL. K. B. 2 brinder, men 8 pr.
brender up kirkya (brinner kyrka upp); 8: 4 brender i
kirkiu; Upl. L. JE. B. 47 pr. brinder; Vestm. L. I Kr.
B. 5: 5 brindir kirkia. För öfrigt är den vanliga böj-
ningen brina, bran, brunnum, brunni, brunnin. I Göta
dialekter brukas bränna äfven intransitift (ardere), ofta med
samma svaga böjning som det transitiva bränna (urere),
hvilket, liksom subst. brand, bränsle, brunst m. fl., härstam-
mar från brinna.
finna; Mös. Göt. finpan, finfa, fanPp, funpum, funhbans; Isl.
finna, finn, fann, fundom, fynda, fundenn; Homil 95: 1
ef pu fibr (finner). VGL. L A. B. 43: & pen findper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
