Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 197
ler voldi (se Alex. Saga s. 52; jfr. Gloss. till Nials S.),
ylli (impf. konjunkt.; se Rasz, Vejledn. s. 55), valdit, Nials
S. s. 168 volldit, senare ollat. Grimm anser olli för starkt
impf. konjunkt. (I. 927); men Rask (Vejledn.) tyckes upp-
fatta det såsom ett afvikande svagt impf. indik., och vid-
håller det af Grimm misstänkta impf. konjunkt. ylli; hvare-
mot han förbigår det förut uppstälda vald. Svenska källor
lemna följande upplysningar: VGL. I. R. B. 3 har Py sku-
lu allir bonder (jordegare, bönder) ualde (råda, hafva rät-
tighet att afgöra), I. p. B. 55 Py valder (vållar) eigh
iak; I. p. B. 19: 4 py ualt (vållade) iak; ÖGL. Kr. B.
15 pr. hen sum Py ualt; VGL. I. p. B. 7 pr. pu hauir
ualdit (vållat); IHert. Fredr. 676 valdith; VGL. II. pb. B.
35 pu hauer wllit; 4734 års Lag M. B. 28: 5 hafva
död sin vullit. Äfvenledes träffar man i VGL. I pb. B.
7 pr. ok eig wlti (vållade) iak; ÖGL. E. S. 46: 2 han
wlte sialuer; Kr. B. 43 pr. Pe wltu; St. Rimkr. 46: 2
wlte; Hert. Fredr. 687 volte. Det Isl. vald vinner således
bekräftelse. VGL:s wlti kan visserligen vara ett till wualt
svarande starkt impf. konjunkt.; liksom ÖGL:s wltu vara
plur. af ualt; ehuru annars det till t öfvergångna d i ty
fall plägar återställas eller assimileras, framför en påföljan-
de vokal (jfr. hiolt, hioldu, hiolle; galt, gullo), såsom ock
inträffar med wllit, vullit, som eljest vore hit att räkna.
Under förutsättningen af valt, wltu, wlti, wllit, såsom hö-
rande tillsammans, vore de lydande under förevarande klass
(jfr. varpa). Möjligt är dock, å en annan sida, att a i
valda sedan länge haft en dragning åt det nuvarande
å-ljudet, till en början förmedladt af mellan-ljudet o (se
s. 47, noten), som dialektiskt ofta höres i detta verb, och
fins i det Ny-lIsl. olla, ollat (se Vejledn.). Man kunde då
förlika Nials. S:s voldit med det vanliga Isl. valdit, vårt
förra wllit, vullit med det äldre valdit; man kunde förkl:-
ra Isl. olli för ett svagt oldi, Alex. Sagans voldi (jfr. wille,
skulle, för vilde, skulde); likaså våra ewlti, volte, motsva-
rande folkspråkets volde eller vålde, förut valte (t. ex. Sv.
Folkv. III. 187, efter en äldre uppteckning: deth walte den
ädli stolts Elisifs släkt); och det är icke svårare, att ur
Isl. indik. olli få en konjunkt. ylli, än att af ett orti få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
