Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a
198 Il BOKEN. — IV KONJUGATIONEN.
ett yrti (se Vejledn. s. 57). Under ett sådant förhållande
vore valda, såsom starkt betraktadt, ej att räkna till IV
klassen, utan till någon af dem, som motsvara de redupli-
kativa i Mös. Göt., hvilket val i alla fall är händelsen med
themat valda, valt, valdit, der vexel-ljud felas. Detta är
oberoende af formeln vilpan (vigere), valp, vulPun, den
Grimw uppställer som förgången, men till hvilken han räk-
nar Mös. Göt valdan (II. 58); och det är kanske för myc-
ket vågadt, att taga det jemförelsevis icke så gamla wllit,
och det enstaka Isl. wvoldit, för lemning efter denna för öfrigt
inom verbal-området försvunna böjning, ur hvilken de hi-
storiskt kända äldsta bildningarna af valda skulle hafva ut-
vecklat sig.
belgia; F. Hög-T. pelkan (svälla, vredgas); A. Sax. belgan
(vredgas), belge, bealh, bulgon, bolgen. Isl. belgia (svälla,
uppblåsa), i nyare språket, följer 2 konjug., vårt belga och
Dan. belge 4 konjug. Men ett starkt verb., jemlikt Tyska
fornspråk, antydes af Isl. bolginn (sväld), Kg. Styr. III. 45
bulgin, Bonavent. s. 246 bulghin. Samma rot tillhöra Isl.
belgr (belg, mage, hud), bélga (svulnad), bylgia (bölja), Kg.
Styr. III. 45 likamens bylgia, dialekternas bulgig (uppsväld,
tjock); troligen ock balg eller balj (Dan. balg), balja (ski-
da, slida) o. s. v. På en närslägtad rot, utan g, hänvisa
Isl. dal (balja, slida), Svenska bulen (svullen), bulna, bul-
nad, bolde, böld m. fl.
svelgia; ÅA. Sax. suelgan, suelge, svealh, svulgon, svolgen; Isl.
svelgia, svelg, svalg, (sulgom), sylga, svolgenn. Cod. Bur.
s. 495 at iorhen suclghe mik som hon sualgh mönstret
(kyrkan); 542 pön (de) swlgho. Nu för tiden brukas
knappt svulgo. och svulgen; oftare svalg, lika med subst.
hilpa? hialpa, hicelpa ; Mös. Göt. hilpan , hilpa , halp , hulpum, hul- =
pans. Isl. hiålpa böjes vanligen efter 4 konjug., äfven i gamla
skrifter, hvilka dock undantagsvis ega helpr, halp, hölpinn
(se Ras, Anvisn. s. 286); i Homil. 98: 4 läses at gup |
hylpe honom; participet är i nyare språket bibehållet.
" Dryckenskapen, eller, såsom det i Kg. Styr. rigtigt heter, drukin-
skaper (af drukkin, icke af dryck), säges vara tungona stormbr (tun-
gans storm) ok likamens bylgia. Man vet icke, om bilden är utsträckt
äfven till bylgia, eller om detta ord skall föreställa det första begreppet:
uppsvällande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
