Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II BOKEN. — I1V KONJUGATIONEN. 199
I Forn-Svenskan är den starka formen nästan uteslutande:
halp, hulpum (Vestm. L. I. B. B. 45: 4 holpu), hulpi
(Cod. Bur. s. 4149 hulpe), hulpin. Uti VGL., ÖGL., Cod.
Bur. är infin. vanligtvis hialpa, Upl. L. hielpa (V. B. 9
pr. hialpe), Stads L. hielpa; ÖGL. har Vins. B. 6: 3 hial-
per o. s. v. I runristning är pres. konjunkt. väl oftast
hialbi eller något dylikt; men ej heller sällan hilbi eller
dermed jemförligt; t. ex. Run-Urk. 4162 kup hilbi, 430
kop hilbi, 847 kup helbi, 445 kup ibi Dessa senare
former uppträda för ofta, för att vara missteckningar, och
kunna derföre skäligen antagas såsom qvarstående vittnen
om det ursprungliga skicket, i öfverensstämmelse med de
Tyska språkarternas. Den af de påföljande Ip förorsakade
öfvergången af brytningen za till iå, uti Isl, har motsva-
righet i Dalska jåpa, d. v. s. hiålpa.
stilpa? stielpa (everti). Morsecr (Dial. Lex.) upptager ett
gammalt Danskt stilpe, stylpe (hvälfva öfver), dial. stylpe
(kränga, vända insidan ut); Ouvtzen (Gloss. d. Fries. Spr.)
stielpe, stioalpje (vända utinpå, vränga, såsom strumpor). Att
dessa verb, liksom Tyska stilpen (jfr. ADELunG), stå i nära
beröring med det ifrågavarande Svenska, är lätt att förmo-
da, och blir af MorsecH och ÅperunG förutsatt. Dock fin-
ner man här endast transitif betydelse, i likhet med det
svagt böjda Svenska stielpa, från det starka utgånget. Alex.
s. 4 läses: opta sticelpir litin thuwa (orätt hos Hapvorrr
thuner, hos lurE II. 973 thuwer) storo lasse; men den
intransit. bemärkelsen hos stielpir kan ifrågasättas. Emel-
lertid, och fastän bevisställen för stark flexion, i det in-
transit. stielpa, icke i äldsta skrifterna äro tillgängliga, lä-
rer dess organiska egenskap ej böra betviflas; enär stielpa,
stalp, stulpo, stulpen, hos TJäLLmann utgörande regelbundet
thema, finnas både i allmänna språket och allmogens; i det
senare, på vissa orter, stälpa, stalp, stolpen." Härtill
kommer subst. stalp (lapsus, eversio, precipitium), adj. stal-
pig (preceps); och måhända kan hit föras stulpi, stolpi,
Is). stélpi (stolpe), såsom innefattande begreppet af en i
—
” I Tobize Comedia, först tryckt år 4850, senast 4849, läses nedhstolpit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
