- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
211

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 2

sliska, slaska, sluska, hvilka derjemte förmedelst betydel-
sen stå med hvarandra i nära förvandtskap. Jfr. smita.

priska, pryskia (tröska); Mös. Göt. pPriskan; FF. Hög-T. dreskan;
Å. Sax. pPerscan, Persce, pearsc, Purscon, Porscen; Dan.
terske, tersker, tarsk eller torsk, torsken (jfr. MorBecH,
Ordbog, och Petersen, Dän. Spr. s. 59); men Isl. preskia
blir, enligt Björn Harporsen, böjdt efter 2 konjug. ÖGL.
Kr. B. 9 priska; Upl. L. V. B. 24 pr. nu kunnu dren-
gier j lapu Pryskie; ÖGL. Eps. 32 prisker; Alex. s
80 ret som man korn ij ladhu thrask; Wadst. Kl. R. s.
35 ella antuardhe honom (neml. årsvexten) thruskin intek-
tis marnenom (tröskad åt uppbördsmannen). I Vestgötskan,
Småländskan om. fl heter det tröska, trösker, trask,
trusken eller trosken; men i allmänna språket följes nume-
ra uteslutande 4 konjug.

brista, bresta; F. Ned. Sax. bristan, bristu, brast, brustun,
brostan; Isl. bresta, brest, brast, brustom, brysta, brost-
enn. VGL. I. K. B. 10: 3 brester klocke; 10: & brester
hvn; ÖGL. Kr. B. 8: 4 nu brister klokka ; Eps. 29 brister
hanum ePer (ed); Cod. Bur. 8. 74 brast up cen kelda
(en källa).

brigpa, bregpa; A. Sax. bregdan, bregde, brägd, brugdon,
brogden; äfven bredan, bräd o. s. v. (Grimm I. 898); Isl.
bregga, bregö, brå (för brag’S), bruggom, brygéa, brugtenn.
Cod. Bur. s. 546 bra sik i mans ham (förvandlade sig i
mennisko-hamn). Se vidare 3 konjug. brå, förebrå.

V Isl. klassen: gripa, pipa, knipa, bipa, lipa, ripa, glipa,
gniba, qvipa, smiha, snipa, svipa, vripa, skripa, spripa,
stripa, miga, niga, siga, stiga, sviga, Pigia, vika, svika,
skrika, hvina, skina, risa, bita, lita, rita, vita, slita,
smita, riva, bliva, driva, kliva, skriva, Priva, sviva,
rista.

gripa; Mös. Göt. greipan, greipa , groip, gripum, gripans; Isl.
gripa, grip, greip, gripom, gripa, gripenn. Upl. L. M. B. 26
griper; Cod. Bur. s. 26 grep; gripu (grepo); ÖGL. gripin;
Kg. Styr. II. 9 gripit. Hit höra subst. grep (grepp), grepe
m. fl. Gottlindskan har gräipä, graip, gripen (Säve s. 242).

pipa; Med. Hög-T. pfifen, pfife, pfeif, pfiffen, pfiffen. Uti lsl.
går deremot pipa efter 4 konjug.; likaså i Gust. I:s Bibel,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free