Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2412 UH BOKEN. — IV KONJUGATIONEN.
uti bemärkelsen: spela, blåsa på pipa; t. ex. 4 Kg. 4: £0
folcket pipadhe medh pipor; Math. 41: 47 wij haffue pi-
pat för idher; äfvenledes i Dalskan. I den nu allmännaste
betydelsen (pipare, sibilare, lamentari) är det icke användt
i äldre skrifter; och är i många gamla allmoge-språk icke
gängse. Det vill då synas, som hade den starka böjoin-
gen i Svenskan, kanske ock i Danskan, kommit fråo
Tyskland.
knipa. Björn Hardorsen uppgifver Isl. knipa (vrida), pres
knip, samt klipa (knipa), klip; förmodligen är impf. kneip,
knipum, part. knipinn o. 8. v. Dan. har knibe, knider,
kneb, kneben. Från detta verb utgångna äro subst. knip,
knippe (n.), knippa (f.), knep wm. fl.
bipa; Mös. Göt. beidan (exspectare); A. Sax. bidan, bide, bad,
bidon , biden. Isl. brga (exspectare, manere, consequi, pati)
synes ha haft ett thema: bi&, bet&, bigom, bida, bidenn;
åtminstone är starkt impf. synligt i gammal Isl; t. ex
Sem. Edda s. 434 v. 5 beip (bidade) hann; Nials S. s
63 berg (i andra hdsk. bidap:), Egils S. s. 80 bidu. Li-
kaledes finner man uti Ivan 2200 ok mykla gledhi i
hiertadh beedh; 2725 första iak then skadhan beedh (fick,
led). Oftare ser man dock bipar; bipat; eller bidde, bit.
Bruket har nu stadgat sig för den jemväl i Isl. vanliga 1
konjug., som likväl ej allestädes genomträngt våra dialekter,
i hvilka böjningen ofta är efter 2 konjug. <Dalskan har
baida, baid, bed, bedvé. Bemärkelsen är nu inskränkt till:
exspectare, manere.
lipa; Mös. Göt leipan, i galeipan (ire), bileipan (linquere) m
fl.; Isl. Ifga (procedere, vergere, labi, ferri, pati, tolerare),
UB, lei8 (ligom, liga, ligenn). Upl. L. Conf. swa sum
timin (timmen, tiden) liper; JE. B. prol. en liper fra ok
anner epti liwer; Cod. Bur. s. 70 lipu fem Pusand aar
(5000 år); Gottl. L. 43: 12 lipin (förliden). Hit äro att
räkna Isl. Irér (led, articulus), leig (väg, sträckning, led,
t. ex. farled, segelled), lerga (leda, föra), lezör (led, stygg
som man lider af) m. fl.
riha; ÅA. Sax. ridan; F. Hög-T. ritan, vritu, reit, ritumes,
rilaner; Isl. riga, rig, reig, rigom, riga, rigenn. VGL
LF. S 41 riper; Ri B. 5: 5 pu reet (d. v. s. rep-t), ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
