Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 215
R. B. 9 pu rest;" Cod. Bur. s. 24 en pPriuin (tapper)
ridare- – rep; ÖGL. Eps. 1: 5 ber ripu (de redo).
glipa; A. Sax. glidan (labi), Med. Hög-T. gliten, Dan. glide,
det nu brukliga Sv. glida, alla efter förevarande böjning.
Till en motsvarande Isl. bör kunna slutas af gligna (spric-
ka, remna; jemförligt med ett part. gliginn), gleiör (skef-
bent), gleida (skrefva).
gnipa; A. Sax, gnidan, Dan. gnide, af samma klass som vårt
ännu lefvande gnida.
qvipa; Isl. qviga (frukta, vara rädd), qvid, qvers (äfven
qviddi), qvidom, qviga, qvidsenn. Det Ny-Svenska qvida
har betydelsen: klaga, jemra sig; densamma fins i gammal
Dan. (se Morsece, Ordbog). Huru nära denna står den uti
Isl., erfares t. ex. af ett ställe i Cod. Bur. s. 48 min son
hui repes pu sua dighart ella quipe (d. v. s. quiper).
Den Isl. bemärkelsen framträder något bestämdare s. 20
qvide (d. v. 8. qvidde) huat hanom wrpe tel anzswara
(hvad honom skulle blifva till svar, hvad han skulle svara);
folket bap han (honom) eigh quipa vm Pet första.
smipa (förfårdiga, smida). Det Isl. smida är redan i den
äldsta skrift böjdt efter 4 konjug. Uti Homil. löses 45: 4
hus Petta es ec smipapa (som jag uppbygde); 86: 2 gup
er hinn sanne smipr (skapare, smed) sa es smipPpape (han
som skapade) himen oc tiorb; på lika sätt i Edda Sem. och
i sagorna. Hos oss saknas ordet i de äldsta handskrifter-
na; och de yngre cga blott svaga former, t. ex. Bonavent.
8. 29 smidde; Cod. Bildst. s. 443 war smider, AAk var
smidhadher. Ljudförhållandet mellan Isl. smida, smidi (smi-
de), och smöör (smed), smida (smedja), hänvisar dock på
en stark form af verbet, hvilken också fins i vårt talspråk,
der impf. smed är vanligt på landsbygden, och smed ihop
nästan öfverallt höres; liksom part. smiden, hopsmiden, icke
är sällsynt. Dalskan har ett regelbundet smaida, smaid
(smider), smed, smedin. Säkerligen utan att känna detta,
har Grimm, med föranledande af Tyska språk-förhållanden,
theoretiskt antagit en Mös. Göt. formel: smeipan (fabreface-
” Angående -st för -hl eller -tl, i 9 pers. af impf.. se tredje Boken, un-
der Impf. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
