Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 1 BOKEN. — IV KONJUGATIONEN.
re), smaip, smipun (II. 46), hvilken, då de olika ljudlagarne
i Mös. Göt. och Dalskan tagas i öfvervägande, befinnes full-
komligt inträffa med det anförda themat i den senare.
I vårt skriftspråk följes 2 konjug. numera nästan uteslu-
tande.
sniba; Mös. Göt. sneipan (secare), sneipa, snaip, snipunm,
snipans; Isl. snföa, sntd, sneid, sridenn. Ännu på sena-
re tider förekommer någon gång hos oss pres. smider, part
smiden; ehuru man emellanåt böjer -efter 4 konjug.
svipa (dolere, adurere); Isl. svf&a, svf&, sveig, svidenn; inne-
fattande, liksom Dan. svide, svie, både vårt nuvarande in-
transit. svida (dolere), som går starkt, och transit. sveda
(adurere), som går svagt. I vårt fornspråk träffas ock ett
starkt sviba (adurere); t. ex. Gamla Ordspr. 642 man
skal ey swidha alt thz som lodhit er; 968 thz cr ont
köra swarth swin ower swidkna wengia (svedda ängar);
Cod. Bur. s. 448 uar brendar ok suipin (bränd och svedd);
8. 449 pa tepos hans limi (lemmar) sua suifpne. Intransi-
tift förekommer ordet i Gamla Ordspr. 972 ska swidher
thik vm handin (för rimmets skull, i st. f. handina) ok ey
vm brandin. I några landsorter fortfar sviden att betyda:
svedd, bränd. Dalskan har svaida (svida), svaid, sved,
svedtö.
vripa har i Å. Sax. vrigan sin fullständiga motbild; men Isk
ria (vrida, t. ex. riga net, knyta nät, riga hnut, slå en
knut) kommer, i förmågo af den uti Isl. vanliga uteslut-
ningen af v framför r, att till det yttre helt och hållet
sammanfalla med ria (equitare), med hvilket det ock blif-
vit af Björn Harporsen förblandadt. Cod. Bur. s. 448 vrep;
Bonavent. s. 46 the wridhu. Dalska vraidae, vraid, vred,
vredin. = Till detta verbs afkomma höra Svea dialektens
vred eller vrede (regel att kringvrida; synon. verfvel); ad;
vred (Isl. reiör, iratus; jfr. vriden, något rubbad till sina
sinnen); det gamla vrepas (Isl. reigaz), nu vredgas; vrid-
ka eller vricka wm. fl.
skripa och A. Sax. scrigan gå lika med Isl. skriga, skriö,
skret&, skrigenn. .
spriba? Med. Hög-T. spriten, sprite, spreit, spriten, spriten.
Af ordets saknad i Isl. och, såsom det tyckes, i Forn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
