Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 218
Svenskan, kunna misstankar uppstå, i afseende på den star-
ka formens högre ålder i vårt land. Emellertid träffas impf.
spred äfven i allmogens tungomål, der och hvarstädes.
stripa? F. Hög-T. stritan, stritu, streit, stritumes, stritaner.
Redan i gamla Isl. åter går strföa efter 2 konjug.; enligt
Petersen (Dan. Spr. Hist. I. 244) är i Dan. stred yngre
än stridde. Så äfven i våra fornhäfder. Cod. Bur. har s.
207 impf. stride och stridde; kanske är stridu, i Gottl.
Hist. 2: 4, ej heller att anse för stripu (stredo), utan för
striddu (stridde). Hvad dialekterna vidkommer, är sak
samma som med sprida.
miga (mingere); A. Sax. migan, mige, mah o. s. v.; sl. miga,
mig, meig, (migit). Flere allmoge-språk hafva miga (Dal.
maiga), meg, migit.
niga (böja sig); Mös. Göt. hneivan; Isl. hniga, hnig, hneig,
hnigom, hniga, hnigenn. Cod. Bur. s. 4145 ok neyh hans
napum (böjde sig, ödmjukade sig för hans nåd); 74 at
Pe nighu barneno sva diupt; Bonavent. s. 2 the nighu ho-
nom mz alle vyrdhning. 1 folkvisor förekommer neg, en-
ligt Arzeuius i bemärkelsen: såg skarpt på, fixerade (Sv.
Folkv. I. 402);t ex. Sv. Folkv. 1. 50 liten Kerstin honom
med ögonen neg; 97 hennes fader henne med vreda ögon neg;
I. 24 och Bergakungen henne med blida ögon neg.
Betydelsen kan dock vara en egentligare: nickade, helsade.
siga; F. Hög-T. sikan (decidere, labi), siku, seic, sikumes,
sikamer; 1sl. siga, sig, seig, sigom, siga, sigenn. I Gust.
I:s Bib. läses Dan. 40: 9 seegh iagh nedher; 2 Macc.. 3:
27 så at han aff wanmechtigheet seegh nedher til tordena.
Nästan öfverallt har folkspråket qvar siga, seg; dels i me-
ningen af: sjunka, dels af: rinna sakta fram eller ned, sila
sig fram. <Likaledes det med partic. stämmande signa
(digna), efter 4 konjug.
stiga; Mös. Göt. steigan, steiga, staig, stigum, stigans; Isl.
stiga, stig, steig eller ste, stigum eller stöum, stigi eller
stör, stiginn (Rask, Vejledn. s. 63); Homil. 42: 4 at noe
sle–- af aurkenne (att Noach steg ur arken); cristr
(Kristus) ste up. VGL. I. A. B. 42: 4 stigher, Yestm. L.
I. B. B. 29 stighir; Bjärk. R. 40 steg, stegh, stegh; Bona-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
