- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
225

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 285

siula, nyta; Mös. Göt. niutan, niuta, naut, nutum, nutans;
Isl. nista, nyt, naut, nutom, nyta, notenn. VGL. I. IL.
R. niute; Gottl. L. 19: 26 niauta; Södm. L. Kk. B. 45:
4 kf nyte (i de flesta hdskr. nyuta). De gamla formerna
nöt (njöt), nuto (njöto), nutit (njutit) blifva ännu hos Botin
upptagna såsom normala, änskönt de före hans tid voro i
det närmaste aflagda.

riuta, ryta (rugire, rudere), kan synas sluta sig till Isl.
ryta (grymta), som likväl går efter 2 konjug. Samma böj-
ning, som det Svenska verbet, har deremot F. Hög-T.
riozan (gråta), äfvensom Isl. hridta (falla; snarka). Hvilket-
dera som kan vara hithörande, i fall någotdera är det, må
lemnas osagdt. Att dock i värt fornspråk den äldre for-
men varit riuta, ses icke blott af Patr. S. s. 46 thiwta oc
ryuta, Med. Bib. s. 216 råcter; men äfven af Kg. Styr. IH.
50 riutande leon (rytande lejon). För öfrigt träffas i Cod.
Bildst. s. 243 at röta; Bonavent. s. 4129 rytir.

hiuta; Isl. Pista, pit, Paut, Putom, Potit. Patr. S. 8. 16
thiwta; Gamla Ordspr. 391 thz thiwter alt aff wluom er
komith; Cod. Bur. s. 20 Pvt ok gret; 489 pa Pputu (tjö-
to) afguba preste som wvlua. Born har det föråldrade
themat töt, tutit. I Gottländskan tiaulä, taul (Säve
8. 242).

briuta, bryta; A. Sax. breotan, breote, breat, bruton, broten;
Isl. brista, bryt, braut, brutom, bryta, brotenn. VGL. I.
F. B. 40: 4 bryte; J. B. 19: 4 bryter; Gottl. L. 59: 4
huer sum Pitta briautr (bryter); 59: 2 briauta oformogar
(öfvermagar); VGL. I. F. S. 5: 2 bröt; II. Add. 7: 22 per
brutu; I. K. B. 7 pr. brutin. 1 den suffigerade reflexiva
(passiva) formen har detta verb, liksom uti Isl., stundom
bemärkelsen: luctari; t. ex. ÖGL. Eps. 3 pr. nu bryzs han
wiher hana (nu brottas han med henne); Gamla Ordspr.
945 tha twa brotas. Några munarter ha brotias (Isl. bri-
dtaz); det allmänna brottas har, äfven genom sin regel-
bundna gång efter 4 konjug., skilt sig från bryta. I Dal-
skan finnes themat breota, breot, bråt, brutin; i Gottländ-
skan brautä, braut, foulen (Sivz S. 243).

fliuta, flyta; F. Hög-T. vliozan, vliuzu, vloz, vluzumes, vlo-
zaner; Isl. flista, flyt, flaut, (flutom, flyta), flotenn. Cod.
Sv. Spr. Lagar. 45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free