Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 II BOKEN. — IV KONJUGATIONEN.
Bur. 8. 134 flyta; 22 vip fliutande" vatn; 142 flöt; Sdm.
L. M. B. 27 pr. flyter. Gottländska flautä, flaut, fluten.
knivta? knyta, har, hvad flexionen vidkommer, ingen omedel-
: bar motsvarighet i Isl. hnyta, knyta eller kneyta (jfr. Gloss.
till Nials S.), efter 2 konjug., hvilken är den sannskyldiga
äfven i flere Svea dialekter (jfr. knytt näfve;i endrägt med
Cod. Bildst. s. 289 af knyttu bande), med inbegrepp af Dal-
skan, som har knoita; hvaremot likväl, enligt ljud-lagarne
i denna munart, oc är, liksom i Gottl. L. oy, i Isl. ey,
det vanliga öfvergångs-ljudet af au (Dalska &); hvarföre
knoita och kneyta tyckas förutsätta ett starkt impf. knaut
(jfr. nedanför fniusa). Den starka formen af knyta, nu
orubblig i skrift och bildadt tal (Linp har både knytte och
knöt; före honom TJÄLLMANN knöt, men både knutet och
knytt), samt den vanliga i Göta språk, har också, inom
sig sjelf, alla tecken att vara äkta; skulle man än icke
utan svårighet vilja sammanbinda begreppen: knyta och:
snafva, stappla, det senare betydelsen hos Isl. hnidta, hnyt,
Inaut. Till detta sluter sig emellertid Isl. hnidtr (backe,
hög, tufva); och betydelsen af: tufva står ej här längre
från den af: snafva, än i Isl. Anaus (tufva), hnidsa (snaf-
va), Lat. cespes (tufva), cespitare (snafva). Från ett gam-
malt Aniuta eller kniuta härstammar väl i allt fall Is
hnitr eller knutr (knut), hnyt (sammanfogning), hnyt eller
huot (nux, nöt), knyti (knyte), hnöttr eller knöttr (klot,
boll; jfr. hnidtr), hnotur (ryggknotor); Svenska knut, knyte,
knota (nodus articulorum) m. fl. Endast en stark verbal-
form, eller ett ord-thema enligt förevarande verbal-klass,
kan inbegripa dessa ord, och de svaga verben knyta,
kneyta, af hvilka väl det förra, men icke det senare kan
härledas från subst. knutr.
sniuta? snyta. I öfverensstämmelse med böjningen af vårt
snyta, har Danskan snyde, snöd (men svagt partic.); och
till samma klass räknas Holländska snuiten. Troligen me
förenadt afseende på flexionen i dessa språk, och på for-
merna af åtskilliga Tyska ord utom verbal-området, bär
+ Kan äfven läsas fluitande, såsom i den tryckta texten af Legend. &
återgifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
