Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 II BOEEN. — IV KONJUGATIONEN.
af LinpDrors rigtigt öfversättes med: spiritu deficiens vel
laborans. På samma sätt sammanfaller, till formen, Isl.
subst. praut (besvärligt arbete) med impf. fraut (trut).
VGL:s presens Pryter (s. 244) kan man återgifva med:
tredskas, brister, underlåter. Tänkvärdare kan vara, att
Isl. pProtna betyder: brista, men Priåtna (Göta-språkens
trutna): svälla (jfr. Kg. Styr. II 15 trutin); en motsats
dock ej mera skärande, än mellan luka (stänga) och lika
upp (öppnad:
luta; Isl. lita, lyt, laut, lutom, lyta,lotenn. I Svensk forn-
skrift, der detta verb icke rätt tidigt ’upptäckes, har det
svag böjning; t. ex. Bonavent. s. 444 lutte (lutade) han
sik ödhmiukelica nidher; 462 han star nidher lutter (ned-
lutad); men lutar sik. Af den starka återstår, i allmän-
na språket, part. luten (benägen, böjd). Dalskan har lau-
ta, laut, låt eller lut, lutin.
sluta (claudere, finire)? F. Hög-T. sliozan (claudere), sliuzu,
sloz, sluzumes, slozaner. Svårligen lärer, i de Skandina-
viska fornspråken, detta verb anträffas, minst uti stark
form; om ock Isl. slota, sedan slita (inclinare, prominere,
remittere), vårt slutt (lutande), slutta (luta), dial. slota eller
slotta (upphöra) m. fl., kunna sammanfläta sina rötter med
det förstnämnda. Ansgar. 49: 43 har altså slöto Bisko-
parne; men stället är interpoleradt (det saknas ock i Scrip-
tores). I Gust. I:s Bib. ses, 2 Kg. 4: 5, slutte (slöt)
dörena igen; 4 Kg. 41: 27 slutte han igen itt gaap. Ef-
ter Gustaf Adolfs krig i Tyskland blir den starka formen
oftare synlig, och blir nära nog enväldig; intill dess man,
närmare vår tid, sökt upprätta en, dock aldrig allmänt el-
ler följdrätt iakttagen, skilnad mellan ordet i dess ursprung-
liga och dess härledda mening; så att sluta (claudere) me-
stadels böjts efter 4 konjug., sluta (finire) efter A:a.
biupa; Mös. Göt. biudan, i anabiudan, anabaup, anabudum,
anabudans; Isl. biséa, byg, bau’s, bugom, byga, bocenn.
VGL. I. J. B. 3 pr. biupa; biuper; Gottl. L. 14: 2 biaupa;
” Dalska au motsvarar oftast Isl. &, t. ex. aus, maus, aut, baur (bod),
kauf (puckel), Isl. häs, mås, ut, bur, kufr (topp). Deremot är Dal-
ska å Isl. au,t. ex. råd (Isl. raugr, röd), åga (Isl. auga, öga); råd:i
ågum (Isl. augum), röd i ansigtet; fin i ågum, fager under ögonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
