Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 299
43: 42 biaupr. Vidare böp, buhum, bupi, bukin. I
Gottländska folkspråket brukas biaudä, baud, buden (Säve
s. 242).
liupa, lypa (sonare)? Isl. hlisga följer 4 konjug., efter hvil-
ken vårt nuvarande ljuda någon gång böjes i skaldesprå-
ket. I våra äldsta skrifter märkes ej verbet, men väl subst.
liup, Isl. hlis6, ligg, Mös. Göt. hliup (gehör, uppmärksam-
het, stillatigande; se Gaserentz; jfr. Upl. L. &£. B. 3 pr.
nu Eestir man liup, nu äskar man ljud). I S. Birg. Up.
4: 37 läses liudh (lyd) minom son oc redz han (honom);
4: 6 tilludha (hörsamma); Alex. s. 34 sende them breff
ludhande (lydande) swa; 57 hon skreff et breff thet ludde
(lydde, hade till innehåll) swa; Gust. I:s Bibel, 4 Kor. 45:
52 basunen skal lydha (ljuda); Job 39: 27 trummeten
(trumpeten) lydher; 2 Kg. 5: 6 breffuet —–- och thet
lydde altså; 4 Kor. 43: 4 en liwodhande malm. Om en
böjning efter 2 konjug. erinrar ock högljudd, öfverljudt.
Eljest skiljes numera mellan det efter 4 konjug. gående
ljuda, och det efter 2:a gående lyda, hvilket senare har
den härledda eller figurliga bemärkelsen (t. ex. brefvet lyd-
de så, ett så lydande svar), tillika med den af: åtlyda (Isl.
hlyta , obedire. I Danskan äro lyde (sonare) och lyde
(obedire) lika, med samma starka impf. löd (se MorsecH,
Ordbog). Frågan är nu, om i liuda, Dan. lyde, den star-
ka formen tillkommit af analogisk bildning uti senare
tider, eller kunnat, fastän i det äldre skriftliga föredraget
undertryckt, vara i den muntliga traditionen öfrigt sedan
gammalt; i senare fallet motsvarande det Mös. Göt. hliupan,
som Grimm ifrågasätter (II. 240; man har hittills blott ett
svagt liupon, sjunga; se Gaserentz). Härvid bör anmärkas,
att ljuda icke är att räkna till de i talspråket mest bru-
kade ord.
ripa; Isl. rigga eller ry6a (rubefacere, cruentare, illinere),
ry8, raud, rodenn. Upl. L. M. B. 23: 2 at rinnende
blopi ok riupende sari (cruento vulnere); VGL. IL Dr. B.
3 at Pu röt (d. v. s. röp-t) hanum 08 ok eg (att du
blodfärgade på honom udd och egg, färgade ditt vapen i
hans blod). Med infin. öfverensstämmer Isl. risér (rödlett),
med impf. adjektivet rauör (röd), med part. rogenn (rube-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
