- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
235

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

II BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 235

Cod. Bur. s. 402 annan Pera dröpto Pe hepno allan mep
hunagh (den ene af dem »vfvergöto hedningarne, hel och
hållen, med honing); s. 128 ok fik (lemnade) paulus mik
atar min howtdok dröptan (bestänkt) mep dyro blope.

kriupa, krypa; A. Sax. creopan, creope, creap, crupon, cro-
pen; Isl. kriupa, kryp, kraup, krupom, krypa, kropenn.
Dal. kreopa, kreop, kråp, krupin; Gottl. kräupä, kraup,
krupen (Säve s. 443).

stiupa? stupa. Grimm förutsätter såsom förgånget ett Mus.
stiupan (fundere, invertere), staup, stupun (II: 49), hvil-
ket, i hänseende till vexel-ljuden, stämmer med det af
Aasen anförda Norska stupa (Nor. Folk. Gram. s. 474),
hvars betydelse dock ej angilfves. Vårt stupa (proclinari,
ruere, cadere) följer i riks-språket 4 konjug., men i folk-
språket höres ofta nog impf. stöp, någon gång supin. stu-
pit; likväl icke uti transitif mening (proclinare). Isl. stupa
är mindre vanligt; men träffas t. ex. på ett ställe i den
bekanta handskriften »Fagrskinna», i bemärkelsen: stå i vä-
dret, och har svag böjning, enligt Oldn. Leseb. s. 206.
Grixmnx ställer under den Mös. Göt. formeln icke blott Isl.
steypa (kasta, stöta, utgjuta, stöpa), steypir (bråddjup),
staup (stop); men äfven stiupr (stjufson).
supa; F. Hög-T. sufan, sufu, souf, sufumes, sofaner; Isl.
supa, syp, saup, sopenn. Dalska saupa, saup, såp, su-
pin; Gottländska säupä, saup, supen (Säve s. 242).

kiusa, kesa, kora (välja); Mös. Göt. kiusan; Isl. kissa, kys,
kaus, kusum, kysa, kosenn (jfr. Eng. choose, Fr. choisir).
Den i gamla tider icke ovanliga öfvergången af s till r
förekommer här redan i äldsta Isiändskan, t. ex. Homil.
76: 2 at Pa mun hann kerinn vera af gupi; Edda Sem.
s. 263 v. 102 kurom för kusom, s. 446 v. 32 kerna för
kosna; Orv. Odds S., Fragm. Isl. 95 kuru för kusu. Det-
ta verb saknas i landskapslagarne, och är, i sin rena form
och ursprungliga bemärkelse, äfven i annan fornskrift mer
än sällsynt. Möjligen är hit att hänföra det dunkla stället
i Gamla Ordspr. 598 thz swarta kiws ey alth (efter orden:
det svarta väljer ej allt). Ofelbart hit hörande är följande:
St. Rimkr. 55: 4 (med den senare handen i Cod. Reg. I)
tha the han til konung koro (Scriptores koor, valde); Bo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free