Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2536 IH BOKEN. — IV KONJUGATIONEN.
navent. s. 148 i -—– them wtkorno wverldinna höfdin-
gom (i de utkorade verldens höfdingar). Mot medeltidens
slut och en tid derefter ses kesa; i randglossan till 4 Sam.
42: 13, uti Gust. I:s Bibel, kesa (välja), keeste (valde)
Annars nyttjas allmänligen i denna Bibel-tolkning: utkora,
liksom nu efter 4 konjug. Dess oftare står kiusa i be-
märkelsen: incantare, fascinare, d. v. 8 vårt nuvarande
tjusa, som ännu vid förra århundradets slut, och senare,
oftast skrefs med k; t. ex. i den af Rosensten besörjda
upplagan af KeriGrens skrifter: at, sen de kjust vår syn,
förkjusa våra själar. Af äldre datum är: Ivan 287 han
sa (såg) til mik swa rcedhelik (så förfärlig) som han vilde
kiwsa (tjusa? skräma?) mik; Gust. I:s Bibel Es. 44: 20
kiwser (tjuser) hiertat; Gal. 3: 4 hoo haffuer kuset (i Carl
XII:s Bib. kiust) idher; Ps. 58: 6 höra kiwsarens röst.
Om , såsom Revuterpamr håller troligt, det ofvan anförda
kiws, i Gamla Ordspr., har bemärkelsen; förtrollar, så eg-
de man ett presens kiws och ett part. kuset, båda starka
och inträffande med de motsvarande till kiusa (välja). Här-
förutan upptages af Imre (Dial. Lex.) kösa (förtrolla), af
SpeceL kåsen (förtrollad). Törhända är också hit hänförligt
Dan. kyse (skräma; jfr. exemplet ur Ivan), impf. kös. = Att
här antaga samma verb som det gamla kiusa, torde då ej
vara alltför vågadt; utan att anföra mer än stafningen kiusa
efter Imre, och kiws efter ReuterparL, finner GRIMM sanno-
likt, att tjusa blott är en särskild betydelse af kiusa, väl-
ja (I, uppl. 3, s. 5441). Den för ett par årtionden sedan
införda, nu allmänblifna teckningen t har emellertid bort-
skymt det ursprungliga förhållandet, redan förut undandoldt
genom den stora formella skiljaktigheten mellan kora och
kiusa. |
niusa, nysa (sternuere); Isl. hnidsa (sternutare), hnys,
hnaus, hnosit. Gamla Ordspr. 1042 hwa som harth niws
han faar godha skepno (den, som nyser hårdt, får god
lycka); Gust. I:s Bibel Job 44: 9 hans niwsande. = Dal.
neosa, neos, nås, nustiö.
fniusa, fnysa; gammal Isl. fnysa, fnys, fnaus (se Gloss. till
Edda Sem.); äfven fnesa efter 2:a, fnasa efter 4 konjug.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
