Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 237
Dal. fneosa, fneos, fnås, fnustö; men vanligare det svaga
fnoisa, fnoiser, fnoiste, fnoist.
friusa, frysa; F. Hög-T. wvriosan, vriusu, vros, vrurumes,
vroraner; Ny-Hög-T. frieren, friere, fror, froren, froven; Isl.
frissa, frys, fraus", (frusom, frysa), frosenn; Edda Sem.
8. 53 v. 40 frörinn (frusen), Sn. Edda s. 414 frerin
(fem.). Upl. L. V. B. 40 pr. til Pes grind frys (fryser
fast); Vestm. L. I. B. B. 22: 4 per til hon fryss; Gam-
la Ordspr. 654 & er frusin jordh for otriffnom swinom
(alltid är jord frusen för lata svin). Dal. freosa, freos,
frås, frusin; i andra dial. fins ett impf. fraus eller frous.
Fordom lärer man egt ett ur friusa utgånget transitift verb
frösa (göra frusen, isbelägga; i samma mening som Med.
Hög-T. vreren); åtminstone gifves ett part. fröst, som lä-
ses i St. Rimkr. 35: 2 winterin haffde celwena fröst at
man matte hona (henne) bade ridha oc ga.
riuva, ryva; Å. Sax. reofan; Isl. räifa (rumpere, solvere),
ryf, rauf, rufom, rofenn. VGL. II. 125 engin ma riuue
(d. v. s. riuva) vp kyrkiugarp; II. Add. 44 pr. eigh mughu
howop loter ryuuces; I. J. B. 2 pr. Pen ryue uill (den
som vill upphäfva, återkalla, neml. köpet); ÖGL. E. S. 4
pr. köpit ryua; ok ryuer; Upl. L. Kk. B 41: 2 per ryffs
(upplöses) ei hionelagh; Svödm. L. B. B. 23 pr at: Per
synis ra (rå, råmärke) ruwin (rubbad); Vestm. L. II. Kr.
B. 24. 7 hafwe sialfwer ep sin rowet (upphäfvit). För-
modligen af det skäl, att y ofta i gamla skrifter nyttjas
för i, och derföre ryva kan anses föreställa riva, med hvil-
ket det ej sällan sammanträffar i hänseende till betydelsen,
hafva dessa 2:ne verb gemenligen blilvit hållna för ett;
hvilken uppfattning vunnit styrka deraf, att det ännu bruk-
liga rifva ersätter både riva och riuva. Också kan man
i gamla urkunder finna, inom ett par rader, båda använ-
da, till uttryckande af samma begrepp; t. ex. Upl. L. J.
B. 16: 3 bolagh riwe och bolagh rywe. Men om ock
detta kan gälla infin. ryva och pres. ryver, kan man icke
gerna såsom blott alternatif skrifning förklara det rätt ofta
förekommande ryuva, hvilket åter, såsom betecknande riu-
— nr
” Impersonalt förekommer ock frerg (se MuxwcH, F. Sv. Spr. s. 46).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
