Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 II BOKEN. — IV ,KONJUGATIONEN,
indik. sing. (t. ex. biuda, supa); den andra verb på y, med
vexel-ljud både i impf. indik. sing. och part. preter. samt su-
pin., men litet eller intet i impf.. indik. pl. (t. ex. bryta,
klyfva).
Af detta, i förening med det förut framstälda, kan erfa-
ras, hvilken plats de enskilda verben intaga i den gamla hi-
storiska kedjan; men så många länkar äro brutne, så många
luckor förefinnas, så många nya förhållanden hafva tillkommit,
att man måste flytta sig ur den gamla kretsen, för att kän-
na sig hemma: det nya får mätas med sitt eget mått. Utan
känsla af det forna har man, omedvetet, kommit till en all-
män uppfattning af de starka verben, såsom utmärkta antin-
gen af blott en, eller af flere vokal-förvandlingar, men utan
hänsigt till dessas forna bestämmelse såsom lagbundna vexel-
ljud; och allt syftar derhän, att allt mer inskränka sig till ett
enda vokal-ombyte. Också från denna ståndpunkt yppa sig
ep mängd afvikelser, dem man är nödsakad att såsom sådana
behandla, eftersom man i dem hvarken ser det gamla syste-
met iakttaget, eller ett nytt utbildadt; och då någon gång det
gamla genomskimrar (t. ex. i gifva), kommer man ändå att, i
anseende till företeelsens sällsynthet, här se en anomali, från
den nya grammatikens synpunkt, der åter en gammal anoma-
li (såsom i falla m. fl.) kan upphöra att så synas. Vid för-
delningen på de tvenne nya klasserna blir emellertid mindre
lämpligt, att utgå från impf. indik. pl; emedan denna form
blifvit i en del verb ostadig, till följd af pluralens vanliga
uteslutande i hvardagstalet; snarare bör part. preter., jemte
supin., väljas såsom delnings-grund. Alltså: när vokalen i
part. preter. och supin. är den samme som i infin., eller i de
förra åtminstone ej undergått en vokal-förvandling, liknande
vexel-ljud, räknas verbet till 4 klassen; eljest till den 2:a.
Första klassen.
Hit höra:
gr ipa, griper, grep, grepo, grepe, gripen, gripit; på samma sätt
pipa (utan part. preter.), knipa; lida, lider, led, ledo, lede,
liden, lidit; på samma sätt rida, glida, :gnida, qvida (utan
part. preter.;. stundom användes det svaga impf. qvidde),
smida (likväl vida oftare böjdt efter 2 konjug.), snida (af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
