Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 Il BOKEN. — IV KONJUGATIONEN.
ligga, ligger, låg, lågo, låge, liggit (i skrift vanligen legat;
part. preter. aldrig, utom i supin., starkt; det svaga bruk-
ligt i förlegad). .
komma, kommer, kom, kommo, komme, kommen, kommit; sofva,
sofver, sof, sofvo, sofve, sofven, sofvit; heta, heter, het (min-
dre brukligt; heto, hete, föråldrade: i stället hette; starkt
part. preter., redan i fornspråket ytterst sällsynt, är nu
försvunnet; supin. hetat). Dessa 3 verb äro utan all vokal-
förvandling.
le, ler, log, logo, loge, ledd (i beledd), lett, leende; se,ser,
såg, sågo, såge, sedd, sett, seende; få, får, fick, fingo
finge," fången (i undfången, arffången, rättfången m.fl. för
öfrigt såsom adj., captivus), fådd (i återfådd, igenfådd, andfådd,
m. fl.), fått, fående (i återfående m. fl.); gå (arkaist. gångo),
går (arkaist. gångar), gick, gingo, ginge," gången (icke
gådd), gått, gående (arkaist. gångande), pres. konjunkt. gån-
ge, imperat. gack, oftare gå; slå, slår, slog, slogo, slog,
slagen, slagit, slående; stå (arkaist. stånda), står (arkaist
ståndar), stod, stodo, stode, stånden (i uppstånden, öfver-
stånden, lagstånden, mnattstånden rm. fl), stådd (i afstådd,
påstådd, tillstådd wm.fl.), stått, ståndande (vanligast i beståndon-
de), stående, pres. konjunkt. stånde (mest i lagstil), imperat
statt (t. ex. statt upp, dock mindre i bruk), stå; två, tvår
(sällan tvager), tvog (eller tvådde), tvogo, tvoge, tvagen,
tvagit (sällan tvådd, tvått), tvående; dö, dör, dog (sälla
dödde), dogo, doge, död (egentl. adj.), dött, döende.
fara, gala och mala äro i så måtto afvikande från den nya
grammatikens lagar, att presens sing. alltid saknar person
ändelse; tiga deruti, att supin. gemenligen är tegat; skju-
ta, bjuda, sjunga, sjunka deruti, att ju någon gång bliru
i impf., part. preter. eller supin.; blifva, taga, draga deruti,
att de i infin. och presens kunna förkortas.
Deponentia, mest använda i infin., pres. indik. och sv
pin., mindre i impf. indik., minst i impf. konjunkt., äro:
bitas, bits (oftare än bites), bets, bitits; på samma sätt shlos;
trifvas, trifs (oftare än trifves), trefs (oftare trifdes), trif-
vits (oftare än trifts); hållas (såsom rent deponens brukligt
mest i infin., och i förening med låta, t. ex. låt dem hål
" I Svea folkspråk nyttjas ficke, gicke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
