Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 U BOKEN. — IV KONJUGATIONEN.
blir stundom förblandad med den svaga, som tillhörer det
transit. verbet); skälfva, skälfver, skalf (oftare skälfde;för-
åldrade äro skulfvo, skulfve, skulfvit); simma, simmer (of-
tare simmar), sam, summo, summe, summen, summit (äfven
simmade, simmat; imperat. både sim och sinma); dimpa
dimper, damp (öfriga starka former hafva förlorat i anse-
ende, utan att likväl vara af svaga utträngda); slippa, slip-
per, slapp, sluppo, sluppe, sluppen, sluppit; spritta, spritter,
spratt (öfriga starka former knappt i bruk); sqvätta, sqvätter,
sqvatt (mindre brukligt; öfriga starka former icke mer fö-
rekommande); brista, brister, brast, brusto, bruste, brusten,
brustit.
stjäla, stjäl (icke stjäler), stal, stulo, stule, stulen, stulit; bä-
ra, bär (icke bärer), bar, buro, bure, buren (boren, i väl-
boren, ädelboren och dyl.), burit; skära, skär (icke skärer),
skar, skuro, skure, skuren, skurit; förnimma, förnimmer,
förnam, förnummo, förnumme, förnummen, förnummit: sitta,
sitter, satt, sutto, sutte (i vers äfven sute), sutten (i sam-
mansättningar någon gång suten t. ex. försuten, besuten),
suttit (hos en del författare äfven setat, i folkspråket stun-
dom sittit); hänga, hänger, hang (undantagsvis, och blott
i vers; andra starka former finnas icke); växa, växer,
vuxo (starkt impf. indik. sing. är icke att träffa), vuzxe
(för dessa impf. oftare växte), vuxen, vuxit (oftare växt,
utom i den adjektiva bemärkelsen af vuxen: par, capax, t
ex. vara sin sak vuxen; der växt icke kan brukas).
Anomala : |
ryta,: ryter, röt, röto, rutit (knappt mera användt; i stället
rytit, någongång); bryta, bryter, bröt, bröto, bröte, bruten,
brutit; på samma sätt flyta, knyta, snyta, tryta (utan part
preter.), förtryta, skryta (utan part. preter.); flyga, flyger,
flög, flögo, flöge, flugen, flugit; smyga, smyger, smög, smör
go, smöge (för dessa impf. äfven smygde), smugen, smugil
(äfven smygen, smygit, smygd, smygt); dyka, dyker, dök (öf-
riga starka former brukas knappt, utom det någon gång
använda dykit; böjningen är annars ömsom efter (:a, öm-
som efter 2:a konjug.); ryka, ryker, rök (mindre i bruk,
dock mera än andra starka former); rycka, rycker, röck
(hvardagligt; andra starka former gifvas icke, om ej rye-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
