Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268 H BOKEN. — GAMLA ANOMALIER.
Fredr. 1404 hon vnte (älskade) honom aff hiertat vel;
Bonavent. s. 496 sidhan the hafdho henne thz vnt vidher
(förunnat henne det). Från detta nu mellan 4 och 2 kon-
jug. vacklande verb härstamma afund, afundas, ynnest m.
fl. Ovisst är deremot, om det gamla inna (se hinna, under
IV Isl. kl.), efter 2 korjug. böjdt, kan, till äfventyrs för-
ut starkt, antagas såsom innehållande grund-ljudet till
unna.
kunna; Mös. Göt. kunnan, kann, kunnum, kunpha, kunps; Is.
kunna (kunna, känna), kann, kunnom, kunna, kynna, kunnr
(känd), kunnat; Homil. 78: 2 eige kann ec Pann mann
(icke känner jag den mannen); 40: 4 kunnop (kännen);
Edda Sem. s 4106 v. 45 per kunnu (äfven i Munces
Edda; de kunna); Homil. 20: 4 at ver cunnem (pres. konj.).
VGL. I. R. B. 5: 5 kallar hane kunna (säger henne kun-
na); allmänt i 4 och 3 sing. kan; ännu i Carl XII:s Bib,
t. ex. Math. 8: 2, kant tu; ÖGL. Kr. B. 49: 4 nu kun-
nu Per (kunna de) koma; Upl. L. Kk. B. 2: 4 nu kunnu per
dele (tvifla); undantagsvis i Hels. L. A.B. I pr. kunne, el-
jest ännu på 1400-talet ofta kunno;” Vestm. L. II. &£.B.
40: 3 conde (kunde), Bonavent. s. 196 kunne (kunde) hon;”
4 hwa (hvilken, ho) hafdhe thz kunnit (kunnat) tro; ÖGL.
ZE. B. 17 (i en gammal codex) knem kunder (till knän,
d. v. s. slägtleder, känd, befryndad); 3: 4 (i äldsta hdskr.)
sum —– knem er kunmnaster (närmast i led); Kg. Styr.
II. 58 kunnande (kunnig) till sit bokwit. Den nya böj-
ningen är kunna, kan, vi kunna eller kunne, J kunnen, de
kunna, kunde, kunnat. = Till detta verb höra de gamla
kunnugher (känd, kunnig,” beslägtad), kunnugha (kun-
göra), kunnist (insigt, färdighet, konst), kenna, kyn (slägt,
” Obemärkt bör icke lemnas, att kunno stundom förekommer i impf. mer
ning, t. ex. Med. Bib. s. 3 al men kunno ekke thaghar ledhena (icke
då kände farleden) ower hawith; men kunno är då förmodligen Pb
af det assimilerade svaga impf. kunne.
”" Ofta ses kunni, kunne, då det kan tagas för pres. konjunkt., t. ex. ÖGL.
Ebs. 23 pr. utan mopir kunni; men i Upl. L. JE. B. 41: 2 står kon
ni uti impf. indik. -
"" Det nuvarande kunnig har, jemte bemärkelsen: insigtsfull, äfven”den
af: bekont. Okunnig har i allmänna språket förlorat den äldre bety
delsen:fokänd, främmande; men denna bar qvarbhållit sig i allmogen
okunnug, okunnig, Dal. okunnun o. 9. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
