Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 II BOKEN. — VACKLANDE VERB.
och rättare efter 2:a, men gemenligen med supin. vidlådit,
hvilket, såsom man ser, icke är utan auktoritet.
flöda; Isl. flega, efter 2 konjug. Af samma flexzion är, i S.
Birg. Up. 4: 43, owerflödde; äfvensom det ej sällan nu be-
gagnade flöder öfver. Likväl heter det öfverflödar, och i
det hela kan detta verb anses ha öfvergått till 4 nd
svedja (jfr. s. 290).
städja (jfr. s. 290).
öfverväga (öfvertänka) blir -af en och annan böjdt efter 4
konjug.; sannolikt till åtskilnad från öfverväga (väga öfver,
öfvergå i vigt). Det är dock samma verb, hvarföre det
Isl. yfirvega, i förra meningen, går starkt, liksom det
enkla vega. Härmed i samdrägt är t. ex. ofwer wegit,i
Riksens Råds Stadga af år 14941, 8 7 (se de af Havorer
vid Bjärköa Rätten fogade Stadgar); de yngre formerna öf-
vervägad, öfvervägat, finnas hos Linp. Sedan väga anta-
git 2 konjug:s typ, böra äfven dess sammansättningar följa
densamma.
skygga (gifva skygd; jfr. skugga, förut skuggi, umbra) följer
vanligen, lika med Isl. skyggia (Kongespeilet s. 48 skyggva),
2 konjug. (jfr. Gust. I:s Bib. Luc. 9: 34 kringskygde); mena
skygga (visa sig skygg, draga sig tillbaka af skygghet)öm-
som 4 och 2 konjug. Alldeles afgjordt är väl icke, om
det senare verbet är detsamma som det förra, eller en
yngre daning af adj. skygg (jfr. 3 konjug. sky); från samma
rot har det väl ändå uppvuxit fjfr. Fr. ombrageuz).
sleka blef förr, liksom Isl. sleikia eller slekia (jfr. Frumpart.s.
439), böjdt efter 2 konjug. (jfr. Gust. I:s Bib. Luc. 46:21
sleekte), och blir det ännu som oftast; ehuru det är min-
dre i bruk än slicka, efter 4 konjug. (jfr. Isl. slik,
polire).
smeka går oftast, och troligen rättast, efter 2 konjug. För-
modligen är det samma ord som Isl. reflexivet smeikaz (bli
glatt, bli rädd), med samma böjning.
fika. Björn Harvorsen upptager Isl. fika (skynda sig) under
A konjug.; men fykiaz (eftersträfva) under 2:a; Edda Sem.
s. 425 v. 34 har fikiaz (eftersträfva). I bemärkelsen: bru-
ka, odla," förekommer fikia i ett par landskapslagar; t.ex.
" Begrepps-följden tyckes vara: sträfva, arbeta, bearbeta, odla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
