Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 Il BOKEN. — VACKLANDE VERB.
gammal hdskr.) oskerdher. Nu är skira vacklande till sin
böjning: det heter vanligen skirdt smör; men både att man
skir och skirar ägg. Det enkla skära (rena) är ej mer i
bruk; men väl oskära (orena, vanhelga), som städse följer
4 konjug.
spara (jfr. s. 285).
yra. I Svea dialekter göres, hvad flexionen beträffar, oftast
skilnad mellan yra (furere) och yra (venti turbine jactari).
I den förra bemärkelsen böjes efter 4 konjug., i den sena-
re efter 2:a; t. ex. han yrade under febern; men det yr,
yrde, har yrt (om snö, sand o. s. v.) Hos skrift-
ställare ser man väl 4 konjug. stundom använd i den se-
nare meningen, men icke 2 konjug. i den förra. Möjligt-
vis kan det ena motsvara Isl. era eller era (in furorem
agere; jfr. &r, er, furens, Svenska dialekternas ör, yr), or-
$i; det andra Isl, yria (pluere, micare), yröi eller yrigöt.
Men båda synas böra återföras till samma rot.
syra. Isl. syra (göra sur) har 2 konjug:s former. I vårt nuva-
rande språk går det transit. syra (göra sur) efter 4 konjug
derföre alltid syradt bröd, kolsyrad, svafvelsyrad; men det
intransit. syra (vara sur) vanligen efter 2:a; t. ex. det
står och syr (jfr. s. 289).
slösa, förmodligen det Isl. slysa eller slisa (damnum inferre)
efter 4 konjug., förekommer icke i gamla handskrifter. Man
böjer nu helst efter 4 konjug.
tjusa (jfr. 8. 236) gick tidigare efter: 2 än 4 konjug.; och
den äldre formen är ännu den mera omtyckta. ’
tillvita (jfr. s. 220) är nära att stadga sig efter 4 konjug:s
lagar, eburu för detta ord visserligen de senast stiftade.
böta och höta, rätteligen tillhörande 2 konjug., söker man dra-
ga under Å4:a.
yfva sig, yfvas. Isl yfa (upprifva, uppreta), yfaz (upphetsas,
förtörnas), följer 2 konjug., såsom ock är jemförelsevis of-
tast fallet med det Svenska verbet.
gläfsa böjer man oftare efter 2 än 4 konjug., och alltid he-
ter det lösgläfst (som lätt gläfser ur sig, talträngd). Il.
glepsa (dentibus arripere) lyder under 4 konjug.
frälsa är det Isl. fridlsa, frelsa (det senare redan i Homil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
