Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IT BOKEN. — VACKLANDE VERB. 295
400:4), hvilket, åtminstone i den senare formen, " är i gamla
språket sväfvande; t. ex. Homil. 4: 4 abraham gat frel-
sta frendr sina; men Sturleson I. 256 frelsat. Samma-
ledes i Forn-Svenskan, t. ex. Södm. L. Kp. B. 3 pr. frel-
sape, VGL. IV. 44: 11 frelsetchi, S. Birg. Up. 4: 46
frelsadh; men Cod. Bur. s. 76 frelste; Bonavent. s. 194
frelst; i Biblarne råkar man båda flexionerna, liksom hos
våra samtida. Dock har 2 konjug. nu öfvervigt, och imperat.
är nästan alltid fräls.
välta (jfr. s. 200).
sqvimpa (jfr. s. 203).
rynka (jfr. s. 488) har i presens gemenligen rynker, men i
part. rynkad; impf. är nästan lika vanligt efter 4 och 2
konjug. I Wadst. KL. R. s. 58 läses: hwilkin mantol (man-
tel) ey skal wara wtantil rynkter.
skrynka (jfr. s. 489) blir behandladt på samma sätt som
rynka.
glänta, som i hufvudstaden oftast har 4 konjug:s former, har
i landsorten merendels den 2:as, hvilka jemväl tillhöra det
troligen från detta verb assimilerade dialektiska glätta (glän-
ta), i andra runarter glötta (jfr. Isl. glytta, glimta).
förvärfva (jfr. s. 240) går kanske oftast efter 2 konjug., så
som i gamla tider.
rista, Isl. rista, skära (jfr. s. 223) är att skilja från rista,
Isl. hrista, skaka. Det senare nyttjas mest i folkspråket,
och går, liksom fordom, efter 2 konjug. (jfr. 8. 73, 74).
knysta (jfr. dial. kny, gny) låter, böjdt efter. 2 konjug., mera
fornartadt.
krysta. Gamla Ordspr. 428 thz skin wtan hwar innan kryster
(det synes utantill hvar innantill trycker); Med. Bib. s.
235 kriste mostin (kramade musten); Patr. S. s. 22 dief-
la krysto (djeflar tryckte); Gamla Ordsp. 209 then fughil
er rath krysther (ör snart kramad) som i handom haffs;
Sv. Folkv. I. 495 vi äre af hunger så kryste (betryckte).
Man kan vara tvehogsen, att här se samma ord som Isl
krista (pipa), hrista (skaka) eller prista (trycka). Det si-
” Grima sammanställer Isl. friåls (fri, frälse), A. Sax. freols, med F. Hög-
T. fri-hals (homo liber, collum liberum), och anser Isl. friålsa stå för
fri-halsa (Gram. II. 333, 406, 630).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
