Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 NI BOKEN. — PRES. INDIKAT.
utgöra ett impf. (jfr. s. 283), är det af betydelse, att finna
-m, såsom tecken för 4 sing., just i ett hjelpverb, som är
af alla det mest begagnade, och sannolikt ett af de aldra äld-
sta. Detta -m har också motsvarighet i både Isl. och ao-
dra språk. Rask hänvisar på 2» såsom en gammal lem-
ning uti Isl. em, Mös. Göt. im, Ang. Sax. eom, Eng. am,
Tyska bin, Lat. sum, inquam, Grek. och Lith. ändelsen
mi, äfvensom en dermed jemförlig i Slaviska språk, Fin-
skan och Lappskan (jfr. Isl. Spr. Oprind. s. 102, 136—
437, 258). Grimm lägger härpå än större vigt. Enligt re-
geln, säger han, ändas 4 sing. utan konsonant (d. v. s.
såsom person-tecken), undantagandes a) i F. Hög-Tyska pres.
indik. af 2 och 3 svaga konjug. på —-om,-em," sedan on,
—en. b) F. Hög-Tyska gam eller gem (går), stam eller stem
(står), tuom eller tom (gör), pim, nu bin (är). c) Mös. Göt.
im, Ång. Sax. eom, beom, Isl. em, F. Ned. Sax. bium, biun,
sten, don eller dom. Detta -m anser Grimm vara den ur-
gamla allmänna flexionen för 4 sing.; i kraft hvaraf man
skall ha haft ej allenast ett Mös. Göt. salbom, habaim eller
habam , men ock ett haitam (voco), haitaum (vocem), haihaitam
(vocavi; se Gram. I, uppl. 2, s. 1043, 1046). Denna mening
understödes af personal-ändelserna uti icke-Germaniska språk ,
bland hvilka, efter Griwns framställning, Sanskrit, Lith.,
Lett. och vissa Slav. språk delvis, Krainskan i allmänhet för
presens, upptaga -m; hvartill Grek. har en jemförelse-punkt
i verben på mi, t. ex. åcöwmps, TiInu; ännu flere Lat. i
legebam, legeram, legam, legerem, legissem, undantagsvis i
pres. indik. sum, inquam (s. 4061"). Borr, som delar
samma åsigt, fortsätter bevisningen, under förklarande att
den fulla beteckningen för 4 sing. i det transitiva aktivets pri-
mär-former är utan undantag mi (ett försvagadt ma), uti
Sanskrit och Zend; hvaremot sekundär-formerna ha slutande
m, i Lat. qvarhållet, men i Mös. Göt. upplöst till u (Vergl.
Gram. s. 625—633). HormBor går ännu längre. Med huf-
vudsakligt stöd af ändelsen mhi uti Prakrit, antager han,
att Isl. emk icke står för em ek, utan är ursprungligt (lik-
+" T. ex. salpom (smörjer), hapem (har).
"" Jfr. Gesch. II. 885, 886, 888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
