Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s
: HI BOKEN. — PRES9. INDIKAT, 347
imperat., utan -ad -a$, -ath. Öfverhufvud gäller, att —n,
såsom särskildt tecken för 2 pl., icke träffas någonstädes,
- utom Svenskan; och Suecism kallar Petersen det bruk deraf,
som strövis förekommer i Forn-Norskan (Dan. Spr. Hist.
I. 94); om samma förhållande i den från Norge öfver-
förda Färöiskan säger han blott, att det är »som i Sven-
skan» (1. 49). Man läser t. ex. i Fer. S. s. 32 tär tow-
kun (J togen), 185 munnun tär (kunnen J); men jemväl
4 dual. och pl. har —n, t. ex. s. 35 vid skulun, 4172 vär
fåun, 225 vär hittun, 288 viljun vär; hvaremot 2 pers.
stundom saknar -—n, t. ex. s. 37 tit fära (J faren), tä
vilja, tit häva (hafven), 94 tiun munu (J mågen), tiun
vilja, 95 tiun fåa, 138 trun röddu um (J omtaladen).
För Isl. och Dan. synes detta -n varit i alla tider främ-
mande. Om Danskan nämnes vid imperat. Isl. i äldsta ti-
der, lika "med Mös. Göt., har pb, med vokal allt efter tem-
pus (enligt Grimnx 1. 942, 913, 1047, ursprungligen a för
pres. indik., såsom i Forn-Tyska språk, med undantag lik-
väl af Mös. Göt.,, hvilken har i"), t. ex. Homil. 4: 2 er
feorep (J fören), 25: 4 er spyrip (J spörjen), 79: 2 er
vilep (J viljen), 7: 2 er binndip, 51: 2 er hafeb, er erop,
24: 2 er monop (J mågen); någon gång -t, t. ex. Homil.
7: 2 er leyset (J lösen); sedan nyttjas äfven ’$. Samma
person-tecken är att finna i F. Nor., t. ex. Norg. Love II.
7 Per witis, Per hafeg, Per skolut, Per treystut; men
esomoftast träffas der ock =—r, t. ex. Dipl. Norveg. I.
99 per vitir, 109 Per gerer, 445 Per vilir, 122 per
meger; Samlinger I. 37 ther wvithir, ther. skulur, seer, V.
402 Per villdur, 406 Per svoror; ur en gammal codex
af Kongespeilet uppräknas i Frumpart..s. 214—7 många
exempel på -r, och likaså i Erichsens företal till Sorö uppl.
af Kongespeilet s. XXXIL” Uti Dalarne ega vi motstyc-
ken till båda dessa former: i vissa byar af Mora, t. ex. i
Wåmhus, heter det i standid (J stån), 18 gerig (J gö-
” Jfr. Borr, Vergl. Gram. s. 60, 115.
+" MouncE och UnGEr, som i texten till Norr. Gram. förbigått denna egenhet,
ahmärka, bland rättelserna, att »i diplomer» träffas »emellanåt -ör och
-ur i 2 pl. för -it och -ub». I F. Sv. Spr. yttrar MuncH i allmänhet:
»älfven ombytes & i ud, i& mot t, i F.-N. mot r» (s. 47). Om -n,
såsom långt mera sällsynt, säges ingen ting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
