Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 BOKEN. — IMPF. INDIKAT. 329
starka impf. haft ett med det svaga enligt -a; så att nam,
gaf, bad en gång låtit nama, gaba, bada; och ännu förut,
innan reduplikationen förgått, ninama, gigaba, bibada, när-
mande sig Lat. memini, cecini, Grek. u€uova, yEyova, San-
skrit. babandha, tatana (Gesch. II. 884). — I Tyska språk
har jemväl det svaga impf. indik. samma ändelse i 4 och
3 pers. sing.; Mös. Göt. och F. Hög-T. -a, Ang. Sax. och
Fris. —e. Isl. skiljer sig deruti, att dess äldsta urkunder
ega i 4 pers —-a, i 3:e alltid —e eller —-2, hvilket sistnämnda
uti nyare språket tillhörer båda personerna. Ex. Homil. 45:
4 ec smipapa, 40: 2 ec saghpa, 94: A ec vissa (för vitta),
Rolfs S. i Fragm. Isl. s. 24 vaknaéa ec, Edda Sem. s. 86
v. 39 hafpa ec, 8. 24 v. 4 pagpac, hugpac, hlydda ec.
Tidigt nog tränger dock i fram äfven till 4 pers. (exempel
ur 3 pers. äro öfverflödiga), t. ex. Rolfs S. ib. s. 49 venti
ek, ek uwilldi. Grimm anser till och med 3 personens -i
oorganiskt, i stället för —-a (Gesch. II. 881); och märkvär-
digt är det visserligen, att då det ur presens utfallna i
gör a till e uti fellr, blir taldi, liksom 2 personens taldir,
oantastadt af det qvarstående 7, som ej heller gör kalla,
kalla’$ir något intrång. Forn-Svenskan har, olika med
gamla Isl., för både 4 och 3 pers. —-i eller —e, t. ex. VGL.
I. V. S. & uwildi iec, p. B. 44 iak hitti, elti iak, san-
kiendi (igenkände) iak. Några runskrifter, dock ej fallande
inom det gamla Sverges gräns, vore möjligen att anföra till
bestyrkande af förutsättningen rörande ett ursprungligt —a i
3 pers, t. ex. Run-Urk. 4961 (från Danmark) Meester
Jakob gorda mik, 1944 (från Bleking)-Tove gorpa mik,
4596 (från Norge) is hana ahta auk furpa af Hrinkariki
(som henne äktade och förde ur Ringerike). Betydligt vits-
ord kan väl ej förlänas dessa inskrifter, om hvilkas ålder
man ingenting vet, och i hvilka det ifrågavarande -a kan
stå för —& (=e, i), som verkligen i den ena (1914) träffas
raden ofvanför: Tove giorhe mig, — till äfventyrs likväl
en nyare tillsats. Måhända kan ej större uppmärksamhet
egnas åt några Forn-Norska exempel af samma slag, t. ex.
hann svaraga, avitaga, lataga (inbjöd), Pidda (smälte),
ur en codex, som öfverflödar af oorganiskt a för i (jfr.
Frumpart. s. 124).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
