Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UI BOKEN. — IMPF. INDIRAT. 337
utan påföljande afledt a: om t. ex. syrghia en gång haft
impf. surghpi, liksom det Sv. fylghia verkligen haft ett al-
ternatift fulghpi (Cod. Bur. s. 44 folghpo). Verb åter med
afledningen a följande på i, såsom nytia (jfr. s. 64), be-
hålla båda dessa afledningar i impf., hvars vokal i stam-
men är den samme som för den öfriga böjningen. I
sammanhang med det förut yttrade, om rot-vokalens be-
roende af den efterföljande aflednings-vokalen, må vidare
nämnas, att ehuru i vårt nuvarande språk återgångs-
ljud kav brukas i impf. af verb, som uti infin. förlorat i
(t. ex. satte), likväl, omvändt, / ej kan följa på den åter-
komna rot-vokalen: det kan heta qväljde, smörjde för
qvalde, smorde (jfr. s. 84—86), men icke gvaljde, smorjde,
hvilket röjer det gamla anlaget hos de Skandiska språ-
ken, att låta det afledda i verka till fördunklande af de
korta rot-vokalerne a och u; ännu a i valde, qvalde,
dvaldes, tamde, samdes, vande, krafde, gladde, stadde,
sade, lade, satte; men å i sålde och dolde (fastän teck-
nadt med 0), samt o (Isl. ds) i smorde, sporde (liksom i
gjorde, borde, torde); hvaremot stödde och röjde (för rödjde)
ega öfvergångsljudet gemensamt med infin., liksom Isl. selda,
setta. — Med öfvergångs-ljudet i pl. begynner det Norsk-
Isl., synnerligast Isl. idiomets gräns icke blott mot Svenskan
och Danskan, utan äfven mot andra Germaniska språk,
hvilka väl, med undantag af Mös. Göt., kunna ega öfvergångs–
ljud framkalladt af efterföljande i; men icke, såsom här, af
u (0). Ställningen i impf. är den samma som i presens (jfr.
8, 322—325); och vi åtnöja oss med anförande af exem-
pel på impf. I Homil. 49: 4 läses tavlhom, savgpo, 34: 2
sogbo, kofpo, havfpbo; Islend. S. I. 366 logpo, 367 hofpo;
Dipl. Norveg. I. 180 hoféu, soghdu; men i äldsta fragm. af
Frostap. L. sagéu (Norg. Love Il. 543), OM Hel. S. s. 4
haföu, 410 sagéu, 114 lagéu. Ur Färöiskan äro redan s.
324 prof lemnade. Ur Forn-Svenskan ” meddelas: Run-
Urk. 41666 lakpu (lade), Upl. L. Pref. saghpum, Conf.
dwaldum, hafpu, Cod. Bur. 50 sagpo. — Närslägtad med
” Angående Danskan se PFetErsEnN, Dan. Spr. Hist. I. 99 m. f
Sv. Spr. Lagar. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
