Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 II BOKEN — IMPF. INDIKAT.
sistnämnda ljudskifte är assimileringen af det afledda a med
pluralens u (0), t. ex. Homil. 47: 4 elscopom, 10: 2 skipo-
pPosc, Fragm. Isl. (Rolfs S.) 8. 54 frelsutu, Strengleik. s.
36 clskotost; för elscapom, skipahosk, frelsagu, elskaéost.
Assimilation, förenad med öfvergångs-ljud, förekommer i
Homil. 50: 4 havndlopo (misshandlade), 79: 2 collopo,
47: 2 fostopo, Islend. S. 1. 368 vocnopo; för handlapo,
callapo, fastapo, vacnapo. I båda fallen verkar den ef-
terföljande vokalen tillbaka på den föregående; dock så, att
plural-vokalen till samma ljud förvandlar aflednings-vokalen,
hvilken åter i sin ordning alstrar i stammen öfvergångs-
ljud, i nyare Isl. vanligen betecknadt med vu. Man får der-
före collopo eller köllugu, men icke collopo eller köllööu.
Ex. på a i Norska handskrifter äro Dipl. Norveg. I. 39 jatt-
a’som (biföllo), 430 svarago, OM Hel. S. s. 22 kallaöv,
28 samnadu (samlade), 85 fastaöu, Strengleik. s. 46 hat-
ao, 23 kalla’go. Forn-Svenskan har hvarken öfvergångs-
ljud eller assimilation, t. ex. Run-Urk. 264 markapu (märkte,
ristade), 553 truknapu (drunknade), ÖGL. Vap. 4 pr. ua-
rapu (tillsade), Gottl. Hist. 4 lutapu (lottade), Cod. Bur.s.
50 och 64 kallapo, 22 castapo, talapo, 26 wvndrapo,
louapo, kuskapo (nödgade), 50 studerapo. Undantagsvis
har Cod. Bur. 8. 44 callobo, 129 fulcomnopo, båda för-
modligen skrif-fel, — hvad ingenting ovanligt är i denne
codex. = Isländskan, hvilken, i hänsigt så väl till det här
omhandlade öfvergångs-ljud som assimilation, endast är till
någon del understödd af Forn-Norskan, sådan denna visar sig
i hittills utgifoa handskrifter, står än mera ensam i för-
hållande till andra Germanspråk, af hvilka dock F. Hög-
Tyskan erbjuder i assimilering några jemförelse-punkter (jfr.
Grunn, Gram. I, uppl. 3, s. 86—88).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
