Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NI BOKEN. — PRES. KONJUNKT. 347
skulle utgå), som i Skenninge Stadga (jfr. här förut s. 316)
ir gangin (J gån): lika väl i yngre VGL. O. 1: 6 ok Fer
fan” aförigh (och de må aldrig få), som hos Bonavent. s.
126 i fan; änskönt det visserligen mera sällan inträffar
att, såsom uti fan, det flexionen tillhörande i är i pres.
konjunkt. synkoperadt; hvarföre ock uti landskaps-lagarne
det blott i konjunkt. använda plurala sein eller seen är van-
ligare än sen, oaktadt det motsatta förhållandet i sing.”
— Spörsmålet ändtligen om rätta förståndet af detta -in
(en), uti 3 pl. konjunkt. af både pres. och impf. (se fram-
deles der), är icke så lätt affärdadt. Att här föreställa sig
-n såsom det urtida, hvilket theorien tillägger 3 pl. i hvar
modus, är utan tvifvel närmaste utvägen, vald af MuncH,
som mellan de Svensk-Danska och de Norsk-Isländska
språkgrenarne finner en märklig, konseqvent afvikelse der-
uti, att i de förra n finnes såsom slut-konsonant i alla
de ändelser, der Mös. Göt. har n beskyddadt af a; således
N. Isl. hjörtu, Sv. Dan. hjartun, Mös. Göt. hairtona; N.
Isl. eyra, Sv. Dan. örun; N. Isl. peir temi, Sv. Dan. temin,
Mös. Göt. tamjaina 0. 8. v. (se Annaler for Nord. Oldkynd.,
1846, s. 274; Nord. Runeskrift s. 29—30; Got. Form-
lere s. 44; F. Sv. Spr. s. 20 m. fl. st.). Hvad verbal-
böjningen vidkommer, lärer, då just den äldsta Svenska
handskriften saknar förevarande -n,"”” en hypothes af denna
art ej kunna blifva utgångspunkten under annat vilkor, än
att den förmodade äldsta formen anses hafva blott på en-
skilda punkter mägtat i folkspråket hålla sig oskadd, och
derifrån & nyo blifvit förhulpen till anseende, jemväl utom
——
" Hit börer det reflexiva fans, som läses i Kg. Styr. IV. & 45 at rikesins
fäste fans (af Nordin s. 23 orätt ändradt till faas) ey i händr utlan-
Fm mannom (att rikets fästningar ej må lemnas utländske män i
änder).
" Jag + BAER detta tillfålle, för att, i enlighet med hvad här ofvan i
texten och s. 344 förmåälts, närmare tyda de yttranden, som s. 439, rad.
3 och 4, blifvit nedskrifoa, och hvilka möjligen annars kunna missför-
stås; synnerligast som de s. 126 och 434 anförda flyin och slain äro
I
3 på.
""" Spår till ett Danskt -n i 3 pl. upptåckes icke hos PETERSEN , som
tvertom ur Run-handskriften af Skåne-Lagen anförer (Dan. Spr. Hist. II.
251) ha dame (antingen indik. eller konjunkt.) hingmen; och på ett an-
nat ställe (I. 413) al he wåre (förmodligen af honom så tecknadt för
ware, vore, impf. konj.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
