Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III BOREN. — IMPF. KONJUNKT. 359
Upl. L. pref. warin allir retwisir (vore alle rättvise), Kk.
B. 17: 5 atin (skulle ega); ÖGL. EPs. 2: 4 pa mattin
Pe hemnas; Gottl. L. 2: 4 oc ai gingin hennar handa verc
til (och ej hennes handaverkan ginge till, d. v. s. dertill
bidragit); Gottl. Hist. 4 so sum Prir ormar warin slung-
nir saman (liksom tre ormar vore sammansnodde); oc Pytti
henni sum pair scripin yr barmi hennar (och tycktes hen-
ne, som skrede de ur hennes barm); 6 at bup quamin
(komme); 2 en (om) Pair wipr Porftin (tarfvade) oc kal-
lapin; Cod. Bur. s. 43 at alle hans bröpar apostoli visten
Petta ok ner varen; Gregor. s. 282 hwar the framforin.
— Af det företeende, att slutformen n var i impf. kon-
junkt., så länge den der herskade, mindre vacklande än i
pres. konjunkt., synes den slutsats kunna dragas, att -n
i impf. inkommit ur presens, der användningen långt oftare
blef ifrågastäld, men der denna form hade, i sitt för-
sta stadium, att strida med en annan, — en fejd, som
lättare utkämpades i impf., hvarest begagnandet ej så ofta
förekom, och den anländande eröfraren således hade färre
hinder att öfvervinna, men redan en vunnen seger att öka
sin styrka med. Allt detta under förutsättning, att -n icke
är qvarstående sedan en förhistorisk tid (jfr. s. 347—52).
Säkert är emellertid, att det välde, som -n med rätt eller
orätt innehade i 3 pl. af konjunkt., tidigast och oåterkalle-
ligen blef brutet i impf., der det en gång var starkast; —
ett bevis till, såsom mig synes, att det konjunktiva —n icke
är från hedeubös, utan beror af en begrepps-förvexling i
modaliteten.
6:0 Vokal-förvandling, uti Isl. mest kringgripande, förekom-
mer der i impf. konjunkt. såsom 4:o vexel-ljud i en del
starka verb; dock icke nytt, utan öfverfördt från pl. afin-
dik. (leta," gripa). 2:0o öfvergångs-ljud, dels i starka verb
(gefa, fora, brynna, skyta); dels i vokal-förvandlande
svaga, d. v. s. 3 klassen (telda); dels sådana svaga som,
utan att skifta ljud i impf. indik., der ega en vokal, hvil-
ken tillåter öfvergångs-ljud (jfr. haféa, någa med heféa,
"Huru é i lét m. fli impl. id uti andra, väl motsvara vexel-ljud. men
icke utgöra det i sjelfva verket, är förut (s. 3335) omförmält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
