Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 HI BOKEN — IMPFP KONJUNKT.
neta; se vidare Rask, Anvisn. s 442, Vejledn. s. 54—
55); med inbegrepp af sådana anomala verb som, ur-
sprungligen starka, likväl sedan uråldriga tider haft svagt
impf. med en för öfvergångs-ljud tillgänglig vokal (ynna,
kynna, byrfta, Pyrda, mynda, metta, etta). — Vid ve-
xel-ljudet, i Svenskan så väl som Isl. kommet ur indik.,
behöfva vi ej uppehålla oss; dess mer vid öfvergångs-lju-
det. Huru gammalt detta är i det Isl. impf. konjunkt., ser
man af dess säkra ställning i Homil., t. ex. 2: 4 apr hon
bere crist (förr än hon bure, födde, Kristus); 30: 2 fyr
en hann cete (åte) pasca lamb; 47: 2 til Pess at gup teoke
(= teke, toge) hann; 64: 4 at hon oli (= oli, skulle
framföda); 78: 2 fyr — — an (än) hane geole (= gele,
gole); 98: 4 at gupp hylpe (bulpe) honom; 48: 4 at oss
yrpe (vorde) til gagns; 40: 4 ef hann telpe; 44: 4 at hann
hefPi (hade); 9: 2 at hann nepe; hverso sell sa mabr
vere er nepe (huru säll den man vore, som nådde); 4: 4
hverso mikill favgnoper (stor fögnad) Peim mynde pa verpa;
at ypr mette. Flere exempel äro härförinnan under de
särskilda personerna uppförda. Rask nämner några hit hö-
rande impf. konjunkt. med oförändrad vokal (se Anvisn. s.
287); men i Homil. synes öfvergångs-ljudet vara sträng re-
gel. Någon konjunkt. till bis, his, hlisp, isk, ids, har jag
icke der bemärkt; men Rask upptager öfvergångs-ljud, bil-
dadt af impf. indik. pl., som sjelf undergått ett annat slags
vokal-förändring; således impf. konjunkt. biyggi, hiyggi,
hlypi, iyki, iysi, af impf. indik. pl. biuggum, hiuggum,
hlupum, iukum, iusum, hvilka förekomma jemte hlispum,
iökum, idsum (Anvisn. s. 158, Vejledn. s. 62—63; jfr.
i närvarande skrift s. 336) Härmed stämmer icke rätt
Edda Sem. s. 220 v. 32 hjöggim, än mindre Köpenhamns
och Kristiania upplagornas hioggim (ceederemus). För öfrigt
vet jag ingen ting att hit föra, om ej det biuggi, som
läses i Strengleik. s. 32, och på flere ställen i Barlaams S.
(t. ex. s. 156, 173, 482 0. s. v.), men der befinnes an-
vändt i indikatif mening; hvilket ock lärer böra tillämpas
på de runristade bigvi, buki (jfr. s. 122 och 302). Om dessa,
lika med hioggim, finge anses för ursprungliga konjunkt.,
biuggi och bigvi stående för bioggi, buki för biuki (jfr. ru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
