Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ill BOKEN. — IMPERAT. 365
(åtrå!), segstu. I gensägelse med den ofvan uttalade sat-
sen, att afledningen i icke blir uti 2 sing. af imperat. upp-
tagen, med mindre hon är skyddad af ett efterföljande af-
ledt a, skulle möjligen några ställen i Edda Sem. kunna
åberopas, t. ex. s. 138 v. 28 vaki pu (vak upp!) Nipupr,
samt flere i den s. k. Loka-glepsa förekommande Peg:i (tig!),
t. ex. Edda Sem. s. 62 v. 47 pegi på, IPunn! v. 20
Pegi Pu, Gefion! o. 8. v. Som man finner, har Grimm an-
sett dessa vaki, Pegi för imperat. med vokalisk utgång (jfr.
Gram. IV. 205), hvilken också för de svaga verben är re-
gel i Mös. Göt., och merendels förefinnes i andra Tyska språk-
arter; hvaremot dessa sammanstämma med de Skandiska,
hvad starka verb angår. Emedlertid har Muncrs Edda vakir
(jfr. noten i RasKs upplaga), hvilket förmodligen är pres.
konjunkt.; och möjligtvis föreställer jemväl Pegi ingen ting
annat än Pegir, d. v. s. slut-konsonanten är bortfallen, så-
som emellanåt inträffar i 4 och 2 pl, till och med af im-
perat., t. ex. Frag. Isl. s. 406 (Orvar Odds S.) liai pit
(lånen!). Imperat. är, logiskt taget, utan tvifvel i de an-
förda Eddiska ställena den egentliga modus; men’ konjunkt.
är dock icke alldeles otjenlig. Imperat. och pres. konjunkt.
omvexla och utvexla hvarandra ofta hos sjelfve Ulfilas. I
bönen »Fader vår», der man skulle tycka den stränga im-
perat. vara öfverhufvud mindre egentlig, än den optative
pres. konjunkt., heter det (Math. 6: 44—413) imperatift gif
uns (da nobis, »gif oss»), aflet uns (dimitte nobis, »förlåt
oss»), lausei uns (libera nos, »fräls oss»); men konjunktift
ni briggais uns (ne nos inducas, egentligen: bringe du oss
ej = imperat. »inled oss icke»). Sjelf har Grimm (IV. 85)
hänvisat på en dylik modal sammanställning i Eddan, neml.
s. 488 v. 20 pu råp nemir (efter orden: du råd tage, d. v.
s. tag råd, följ rådet), ok rip; ehuru man visserligen ock
kan tänka sig enn pu råp nemir såsom mellanmening, utan
syntaktisk förbindelse med rip. — I afseende på det Mös.
Göt. hjelpverbet visan (vara) och de här förut s. 266
nämnda anomala verben yttrar Grimm, att 2 pers. af im-
perat. blir i dem konjunktift uttryckt; i visan med pres.
konjunkt., i de öfriga med impf. konjunkt.; dock förekom-
mer blott 2 pl., utom i ogan (frukta), som i sing. har ogs,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
