Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II BOKEN. — PART. PRES. 449
Norska sjänds (d. v. s. -siänds) vitni.” Lätt inses, huru
nära -anz (ans) ligger —-andis, synnerligast som z ofta i
gamla språket motsvarar ds, och för öfrigt Isl. har gångandi
fé, Magn. Er. Lands L. (Membr.) Tg. B. 20 gangande fer,
B. B. 18 berande tre, 4734 års Lag på fl. st. bärande
trä, i alldeles enahanda mening som ganganz fe, berenz
tre; hvartill kommer, att det participiala d, äfvensom fle-
xions-märket 2, kan anses bortnött i andra ord, t. ex. en
del afledda adj., hvilka synas vara utgångna från part. pres.,
t. ex. Isl. duganlegr (duglig), vitanlegr (veterlig), daflå-
tanlegr (oaflåtlig), of dlanlegr (odräglig) m. fl. Hvad det
oafkortade och uppenbart participiala —-andes beträffar, gäller
i allt fall det ofvanför yttrade, angående den ringa an-
vändningen uti ren attributif egenskap, så länge nemligen
det egentliga fornspråket stod på egen botten. 1 allmänhet
låter det säga sig, att formen -andes icke utan motstånd
tillvann sig erkännande utöfver det adverbiala fältet, och
ännu i senare hälften af 4300-talet måste steg för steg
kämpa om sin besittning. Sedan blef det allmännare och
djerfvare tillämpadt, t. ex. Gregor. s. 260 sighia — —
mik vara pinaskolandis (att jag skall komma att pinas),
264 skylaondis sik, 271 stormandis hafs liudh, 256 renas
thessa blomstrandis lifweno (rånas, röfvas ifrån detta blom-
strande lif); Nun. Bön. s. 5 rödhmandis (rodnande) roos.
Höjdpunkten af magt och anseende uppnåddes under 16:de
århundradet. Ur ett öfvermått af tillgångar teckna vi till
” Enligt Muncu skulle sidnds vitni stå för vilni hins siånda, och -s i
siänds vara qvarstående efter en eljest förlorad stark form för part. pres.,
i likhet med Mös. Göt. -ands. Efter detta tydningssätt måste dock
siänds ettdera vara mask. eller neutr. af gen. sing. (jfr. i VGL. femi-
nin-bildningen synar vilni, asynar vilni, åsyna vittne), i hvilket fall
-8 vore genitif-tecken. Men för att bli likställigt med Mös. Göt. -ands,
måste siänds vara nomin. mask.; är det åter nomin., så måste det, lika
med vitni, vara neutr., hvilket åter icke har -s i den Mös. Göt. adjek-
tif- eller participial-böjningen. För bhypothesens giltighet fordras, att
vilni vore mask.
Härmed är icke åseyftadt, att förklara ganganz, beranz för attributiva,
liksom gangande, berande; de kunna vara lemmar af ett sammansatt
ord. Vid sammansättning är icke s inskränkt till den vanliga genitif-
böjningen. Sjelfva Isl., som icke har s i genit. för den vanliga substan-
tif-deklinationen af femin., har det likväl stundom vid sammansättning
jfr. Rask, Anvisn. s. 243). I fall lofuanz (men) föreställer lofuans
(men), skulle det möjligen vara bildadt af subst. lofuan (lofven, löfte).
.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
