Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 Ill BOKEN. — PART. PRETER.
saal. Det är rätt märkligt, att det formella partic. till göra,
liksom uti Isl., senare framträder, om man undantager ett
gerid i äldre VGL., hvarom mera under nästa moment.
Run-Urk. 4985 (från år 1228) har gorp, der likväl p,
att döma af den särskilda stilen, är tillagdt. I ÖGL. läses Kr.
B. 4 giorb; VGL. II. Add. 7: 25 not 64 görö, IV. 49:
2 giorg; Hels. L. Kg. B. 4: 4 giorp lagh ok gangin, i
samma mening som Upl. L. Kg. B. 4: 4 givr lagh ok gan-
gin. I Alex. s 4 finner man, inom 4 rader, war gör och
war giordh, om samma sak. När man ser det neutrala
givrt, ogiört, gart, lärer ingen veta, om det är af giör,
gar, eller giörber, garper. 1 Gloss. till de nyutgifna la-
garne kallas gör »part. pass», hvilket från den syntaktiska
sidan må vara antagligt; men mindre ur forrlärans syn-
punkt, enär man saknar det oundgängliga vilkoret för par-
ticipets bildning, -n” eller -p (6, d, t). Såsom part preter.
får det tänkas vara ett apokoperadt görper; snarare dock
är det väl ett förkortadt görver (hvaraf v framträder i böj-
ningar), att ställa invid F. Hög-T. karawer, F. Ned. Sax.
garawer (jfr. Grimm, Gram. II. 4189), då deremot görpPer
är det F. Hög-T. ka-karoter (II. 194); och det är förmod-
ligen på denna grund som Grimm skiljer mellan Isl. part.
ger’ör och adj. gerr, af hvilket senare sjelfva infin. gera är
bildad (I. 928); ehuru han visserligen, man vet ej af hvad
skul, på ett ställe upptagit at svå göro och at Pvi görvu
bland absoluta partic. (IV. 906). För öfrigt innehar gör
till göra samma ställning som de i egenskap af adj. an-
gilfna sar (Is. sårr), skir eller skicer (Isl. skirr, skerr),
oskir, spar, ospar, till verben sara (Isl. sera), skira eller
skiera (Isl. skira), spara. I vårt nuvarande språk måste
sar öfversättas: sårad (vulneratus) o. s. v.; t. ex. VGL. I.
S. B. 5 verber super maper celler censkar maber sar
(blir Söderländing eller Engelsman sårad); ÖGL. Eps. 4: 3
nu kan man — — warpa sar alla drepin; Vap. 44:14
nu en kona kan uarha barp (slagen) ella sar; VGL. II.
K. B. 22 csorthe (jorde) oc ey i kirkyugarthe för en han
” Särskild vigt kan cj läggas på görin, i en handskrift af Hels. L., full
af fel och med ombyte af £ och a. Vore det äkta, så blefve det i allt
fall ensamt stående, utan att kunna förklara gör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
