Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111 BOKRN. — PART. PRETER. 429
skijr er (är renad); I. K. B. 24 ok kirkiugerper er oekki
vskir (oskärad, pollutus); St. Rimkr. 24: 2 godher koster
war ther ospaar (ospard); Alex. s. 88 the hafdho ospara sina
lima (sina lemmar osparde). Detta adjektivets syntaktiska
förhållande till part. preter. är icke inskränkt till stammens
utgång på r. Sällsynt är hvil (jfr. s. 402); men äfven
Isländaren begagnar adj. dauör, möör (jfr. s. 101): samma
mening som part. dåinn och möeddr (mödad).” Ännu bruka
vi död såsom part. till dö;” och om ock van, tam kunna
logiskt åtskiljas från wand, tamd eller tämd, så blifva de
dock, liksom trött och tröttad (jfr. s. 406), merendels prak-
tiskt liktydiga. När det talas om att barnet är vant, att
djuret är tamt, att smöret är skirt (jfr. s. 294), vet man
icke, om det menas wvan-t, tam-t, skir-t, eller van-dt,
tam-dt , skir-dt. 1 många fall kan man för samma bety-
delse nyttja adj. färdig och part. gjord, beredd; och nöjd,
nu med anseende af adj., är egentligen part. preter. —
Efter denna utredning har man lättare att förstå gönum
legher, sagher, unden sagher.”" I aldre VGL. V. S.A pr.
läses uerher mapher gönum legher (genomstungen), i
samma mening som andra lagar hafva gönum laghaper (se derom
under nästa mom. s. 432); yngre VGL. A. B. 4 &r stempno
Sagh firi sagher (sagd, bestämd), i samma mening som
sagber, saghaper (se s. 432); O. 4 pr. han er vn-
gen sagher (förbuden); Smål. L. 4: 4, not. 76 (i en gam-
mal codex) mw cru Pön sagh (n. pl); Hels. L. pg. B. 5
annar (den ene) sigher sak sagha ware (vara sagd, till-
kännagifven), och Pa hafwi Pen wizor) (som) sak kaller
sagha were, då 1609 års uppl. har på dessa ställen saghda.
Man vore frestad att anse p utfallet ur legher, och detta
stå för laghper, om icke i VGL. 1V. 49: 4 vilegher+
nyttjades i samma bemärkelse som 1V. 49: 2 vtlaghöer
" Man gifve akt derpå, att & i sera, & i mega, är regelbundet öfver-
gångs-ljud af & i sårr, Ö i mör; hvilket tillkännagifver, att sårr, mögr
ej kunna komma af sera , meda, men väl tvert om.
"" Dalfolket har till infin. dda och däja regelbundet supin. dd och däjed,
men part. preter. dåg (= Isl. dau3$r; jfr. 8. 136).
’"" Man skulle kunna vid sidan af gönumlegher ställa lauh, i Run-Urk.
8. 286, i fall det står för lagh eller dyl., och är n. pl.
+ Åfven i Skenninge Stadga (Sv. Dipl. I. 668).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
