Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430 III BOKEN. — PART. PRETER.
(biltog), och om ej Isl. hade utlegr, farlegr, einlegr,
austlegr, ja det enkla legr, ehuruväl icke i den för gönum
legher och laghper särskilda betydelsen af genomstungen.
Ej långt ifrån det samma kan tillämpas på sagher; ty
skulle ock det i Homil. 68: 2 på ett dunkelt ställe före-
kommande sagr ej vara hit att föra, kan man i stället åbe-
ropa Seländska lagen (se Kotrperur Rosenvinges Samling af
gamle dan. Love), der sum förre er sagh och er förre er
sagh utgöra stående formler. Syskonspråken äro således icke
utan motbilder till ifrågavarande såsom ML nyttjade
adjektif.
3:o Sedan uråldriga tider qvarstående aflednings-vokal är i 4
konjug. a (jfr. s. 42, 391), såsom i kallad, förut kallaper.
Att uti längst framfarna dagar på samma sätt ett i, mellan
stammen och tempus-tecknet, tillhört de med vår 2 kon-
jug. likstälda verb, har i det föregående blifvit såsom en
sannolikhet antydt (s.65—67, 327—8, 391—3); och då
vi derpå hänvisa, är det icke för att här uppehålla oss vid
den åsigt, att det i part. preter. uppträdande i är till sitt
ursprung skiljaktigt från det, som förekommer i den öfriga
böjningen, — ett ämne, som uti kap. om Verbal-böjnin-
gens ursprung blir närmare taget i betraktande. Emeller-
tid var redan för de Isl svaga verben det participiala i
endast alternatif uti de vokal-förvandlande, d. v. s. 3 klas-
sen. Under förutsättning, att det starka —-inn står för
tör (jfr. s. 424), uppgifver Rask —-inn såsom vexlande med
-i8r, —-8r, -tr i svaga verb af 3:e Isl. kl, t. ex. talinn,
taltér och taldr; hvilka former enligt vissa ljudlagar om-
byta vid participets böjning, något som ock sträcker sig till
en del adj. på -inn, såsom galinn, egentligen part. preter.
(jfr. Anvisn. s. 49, 108—9, 143, 162). När flexionen af
part. preter. kommer att framställas, blifva enskildheterna
häraf meddelade; men vi anmärka nu, hurusom Grimm väl
funnit begripligt att, då jemväl det starka partic. är i neutr.
-it, för —int, ur detta neutr. en stark form på inn oor-
ganiskt utvecklat sig i många svaga verb; samt att, om-
vändt, starka partic. utvecklat formen -d; men när Ras
för dylika tvåformiga partie. uppställer en blandad deklina-
tion, så tviflar Grwm, att ur garla minnesmärken låter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
