Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4398 UI BOKEN. — PART. PRETER.
som fulghit formelt öfverensstämmer med Isl. fölgit (doldt
höljdt), och i de angifna sammansättningarna har en be-
märkelse, som dermed rätt väl förliker sig; det oberäknadt,
att yngre handskrifter af Upl. L. hafva för daghfulghit i
stället dagfielath." Kunde ock så vara, att de åberopade
staphit, -fulghit räkna sitt omedelbara ursprung från svaga
verb, vore dermed möjligheten, att höra till ett partic. eller
adj. på inn, icke utesluten. — Till den kraft och verkan,
som vederbör, vilja vi vid denna undersökning upptaga, ur
vokal-förvandlande svaga verb, några partic. på —abper,-at,
t. ex. VGL. I. F. S. 2 pr. lagaper (lagd), R. B. 43 fram
laghat (framlagt);” Upl. L. M. B. 24 pr. och 27 giönum
laghet (genomstunget; jfr. s. 429 gönum legher); Svdm.
L. Kg. B. 9: 3 och £. B. 4 pr. laghaper (lagd), Conf. af
laghat (aflagdt), M. B. 41 gönumlaghat; Vestm. L. II I.
B. 46 pr. laghat (lagdt), Kp. B. 8 inlaghat (inlagdt). Li-
kaledes VGL. I. Pp. B. 4: 2 saghet (sagdt); Södm. L. pj
B. 8: 3 saghat (för saghaP, mn. pl); Vestm. L. I. M. B.
20: 2 och B. B. 45: 4 saghat (n. sing.), M. B. 22 saghat
(n. pl); II. M. B. 24: 4 saghapPer; Smål. L. 40: 4 saghat;
Bonavent. s. 187 fulsighat (fullt utsagt); Ivan 3509 sagath.
Ur Isl. eger jag ingenting att föra under denna kategori
(Homil. har utom lagepr, lagit, 67: 4 lagpr, 40: 2 sagpr);
men PeTtersen angifver ur äldsta Dan. ett alternatift laghat,
saghat, ombytande med laght, saght (Dan. Spr. Hist L
4144). Utom kretsen af vokal-förvandlande verb kan näm-
nas ur ÖGL. B. B. 3 pr. hauat, Upl. L. V. B. 43: 2
hawet, Vestm. L. I. B. 4 och 43: 4 hawat, Cod. Bur. s. 418
hauat, hvilket ock i äldsta Danskan förefinnes (se Petersen
I. 414); hvaremot man i gammal Isl. och F. Nor. ser haft
redan i de äldsta urkunder, t. ex. Homil. 49: 4, Norg.
Love II. 499, liksom i Homil. 67: A hafpr,"" — en
” Är denna tydning rigtig, finge man en stark form af det Svenska fiela
Lifr. 8. 433).
”" Ett af de i Norge funna fragmenten af VGL. (jfr. i närvarande skrift s.
XXIX) har på detta ställe fram lagath. |
”” MuncH upptager, såsom mycket sällsynt, hafasr, för hafär (F. Sv. Spr.
8. 43); men man känner icke, om han menar Isl., F. Nor. eller Svenska,
eller alla. Edda Sem. s. 3 v. 46 bar hafat, hvilket dock synes kunna
stå lika väl för hafit (af hefia), som för haft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
