Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tl BOKEN. — PART. PRES. 433
gon vigt, i fråga om ett ursprungligt participialt +. Läsa-
ren torde icke dess mindre hafva funnit, att man får göra
sig stor möda, om man vill i F. Svenskan anträffa någon-
ting af detta slag; ty ett rent laghiper, valiper, taliper,
skiliper, tamipPer, framiker, Pakiber eller dyl. står i vårt
språk ej att uppdaga (sagipr ej heller uti Isl). Man bör
noga taga sig till vara, att icke med ett i af ett forntida
-iPer förblanda det nu af mången i skrift inskjutna j (t. ex.
skiljd; jfr. s. 87), hvilket är af samma beskaffenhet som
det Dan. g (i velge, valgte, valgt m. fl.), och ansedt för
radikalt, i stället för afledt. Skulle till äfventyrs 2 uti
part. preter. vara blott bind-vokal (se härom under Verbal-
böjningens ursprung), blefve dess urartande till j blott ännu
svårare att fatta. — Under pröfningen af frågan om det
svaga participets förmodade i, skall tör hända någon komma
att tänka på hufvudstads-dialektens £, förekommande uti
supinet af ett stort antal verb efter 2 konjug., t. ex. hände
(d. v. s. häöndit), blödi, köpt, spilli, skilji, välji, sälji, läggi,
sätti om. fl, i stället för händt, blödt, köpt, spilt, skilt,
valt, sålt, lagt, satt (havi kan, såsom vi sett, möjligen
annorlunda tydas). Men om man sammanparar välji, sätti
med stick, fulli (fallit), bäri, stiäli, frysi, bryti, sufvi, låga
(legat) m. fl. Stockholmska böjningar (jfr. s. 134, 263), så
ser en hvar, att det här icke gäller ett minne från den
Skandinaviska forotiden. Det lärer under alla omständighe-
ter bli vådligt, att insätta den nuvarande bufvudstads-be-
folkningen till ensam arftagare af det nu omhandlade urål-
driga 2, och uti en munart, bland alla den yngsta och af
dagens bruk mest beroende, speja efter forndrag, som ut-
plånats ej allenast i den äldsta skrift, men ock i de äldsta
af nu förevarande landskapsmål. De nyss vidrörda dialek-
tiska daningar, som, oaktadt hufvudstads-språkets allmänna
herravälde öfver skriften, icke blifvit der upptagna, ega dess-
utom icke något omedelbart sammanhang med det här af-
sedda Isl. port. preter.; emedan det Stockholrnska supinala i
ej förekommer i det af återgångs-ljud utmärkta partic., utan
blott i allmänhet tillfogas den uti infin. använda stammen,
eller den derpå följande afledningen j. Det heter derföre aldrig
vali, sali eller såli, lagi, satti; eller ens väli, säli, skilt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
