Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 II BOKEN. — PART. PRETER.
Uppkomsten af ifrågavarande i få vi taga i öfvervägande
uti det kapitel, som särskildt redogör för supinet; men på
förhand må här erinras, att detta i är hos de svaga ver-
ben begränsadt inom supin., utan magt öfver part. preter.
för öfrigt, d. v.s. då det sättes i förbindelse med annat hjelp-
verb än hafva. Omöjliga äro derföre skapelser som spillid,
köpid, väljid m. f.; nästan ohörda till och med i nentr., t.
ex. tyget är köpidt o. s. v. — Vi stå om sider vid frågan
om ett participialt -in för svaga verb, i vårt modersmål.
Först undanräknas sådana ord, som verkligen varit starka
part. preter., t. ex. burgen, luten, fången, galen m. fl.; äf-
vensom de, hvilka, om än föga understödda af andra starka
verbal-former, med mer eller mindre skäl kunna hållas för
ursprunligen starka partic., t. ex. de gamla sain, moin,
eighin, vilin. En myckenhet af denna art har i andra Bo-
ken erhållit nödig belysning. Ytterligare föras ur räknin-
gen alla af Tysk börd, i första eller andra led, såsom be-
lägen, förlägen, angelägen, benägen (jfr. T. geneigt), bevå-
gen (T. gewogen), förvägen, oförvägen, förmögen (T. ver-
mögend) m. fl.; äfven om de, eburu så goda främlingar som
andra, ega något sken af Svensk härkomst, såsom belåten
(T. gelassen), förmäten, förslagen m. fl. Efter denna ut-
galring är oss ändå en hel del öfrig, som förtjenar när-
« mare beskådning. Så val gamla som nya språket har ett
större antal ord på —in (en), mera sällan påtagliga partic.,
oftare med adjektif bemärkelse; men till utseendet såsom
particip formelt hänförliga till motsvarande kända verb, märk-
ligt nog likväl i allmänhet ej vokal-förvandlande. Möjligt-
vis vore hit att räkna det enstaka gerid (VGL. I. J. B.
17: 2; dock i Gloss. misstänkt), det likaledes enstaka fylghit
(Upl. L. M. B. 4: 2;" jfr. Isl. fylginn i Nials S. o. s. v.);
likaså nait (jfr. Isl nåin), troin, troit (jfr. s. 128, 124,
467), om de icke till äfventyrs återstå efter en stark böj-
ning; kanske med större -rätt Gottl. L. 49: 7 rimnin
(remnad) af rimna (förut rifna; jfr. 8. 48); Mago. Er. Lands
L. (i båda hdskr.) Kg. B. 29 samtykne (på motsvarande
” Genom tryckfel har i denna afhandling s. 80 kommit att stå fulghit, för
fylghit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
