Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HI BOREN. — PART. PRETER. 437
stället af Kristof. Lands L. 35 samtykte, bestämde) af sam-
tykkia (jfr. s. 73); YGL. V. 4 (från förra hälften af 45:de
seklet; se Föret. s. XXXI) alegna (ålagde) af aleggia. Vi-
dare Upl. L. £. B. 41: 2 giömin, Vestm. L. II. AE. B. 40:
3 gömen (sorgfällig’, Isl. geyminn, jfr. göma, Isl. geyma (be-
vara, gömma, iakttaga); Kg. Styr. IV. 6: 4 lyden, Isl.
hly’ginn (lydig), ifr. lypa, Isl. hlyga. Ur nuvarande all-
männa språket fiken, jfr. fika, förut fikia (s. 292); sniken,
jfr. snika, Isl. snikia; lysten, jfr. lysta, Isl. lysta. Särskildt
är att bemärka sticken (lätt att förtörna, såra; men ock,
liksom stucken, förtörnad, sårad), hvilket ej kan ställas in-
vid något annat än det starka sticka, men utan vexel-ljud.
Sammalunda med det dialektiska nimmen (läraktig), jfr.
nima (s. 453). Ur dialekterne kunna vidare nämnas tyken
(näsvis , påflugen), Isl. byckinn (ambitiosus, med hvilket de nya
tyckmycken, granntyckt kunna sammanställas), jfr. Pykkia;
närsöken (närgången, oförvägen), Norska nersökjen, jfr.
sökia (s. 74); väcken (lättskrämd), jfr. väcka (s. 470);
kräsen (granntyckt, kräsmagad, matgrann), Isl. kresinn, jfr. Isl.
kresa’ (krydda); grätten (i samma bemärkelse), Isl. greltinn
(med rynkad panna, barsk), jfr. dial. grättas (grina), Isl. gretta
sik (rynka pannan); skräen, d. v. s. skräden (i samma me-
ning), jfr. skräda (rata); tyen (i vissa munarter: efterhäng-
sen; i andra: tam, folkkär), jfr. dial. ty, tya (t. ex. ty sig
till någon, hylla sig eller hålla sig till någon), d. v. s.
tyda, Isl. pyéaz; brätlen (vänlig), jfr. brätta, Isl. bretta
(böja tillbaka); fälen (modfäld), Isl. felinn (rädd), jfr. Isl.
fela (förskräcka); spicken eller speken (torkad, saltad, rökt),
jfr. spicka eller speka, Isl. speikia. — Det icke ovigtiga
spörsmålet är nu, om de här uppräknade och likartade ord
äro verkliga part. preter. eller adj., — en fråga, som Grimm
tillförene icke tilltrott sig att afgöra, i afseende på åtskil-
liga Isl. ord (jfr. Gram. II. 165, 473). Man torde icke
kunna, i anledning af den ena företeelsen, göra en ovilkorlig
tillämpning på den andra, om för alla ingen annan förenings-
punkt ligger än slutformen in (en), tillfogad den verbala
stammen. De åberopade rimnin, samlykne, alegna kunna
svårligen utan som partic. betraktas, då de hafva form och
bemärkelse deraf; och knappast annorlunda kan man taga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
