Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 Ill BOKEN. — PART. PRETER.
6:0 Den nuvarande böjningen för part. preter. är i så måtto
den gamla trogen, att hon sammanfaller med adjektivets;
utom hvad till en del angår 4 konjug:s partic., hvilket nu-
mera aldrig bar slutande a. Det enda sedan fordom qvar-
stående karakteristiska draget är det neutrala —-t i den obe-
stämda böjningens sing.; hvilket —-t, länge tillhörande blott
nomin. och ackus. sing., nu, såsom förr, aldrig öfvergår till
pl. eller till den bestämda flexionen, — hvad noga är att
märka, och hvaremot ofta felas (t. ex. då man skrifver be-
gärdta, faststäldta, för begärda, faststälda); och framför
detta -t synkoperas, på gammalt vis, det starka particip-
tecknet n. Deremot blir -t nu tillfogadt utan anseende till
kasus (äfven i genit. och dat.), och företer, i jemförelse med
fornspråket, några andra smärre olikheter, som mera tillhöra
rättskrifningen än ordböjningen. Det neutrala -t kan neml.
aldrig nu (utom i supinet, hvarom särskildt blir ordadt),
såsom förr (jfr. s. 442) med sig införlifva stammens eller
particip-tecknets -d (det skrifves sändt, brändt, kalladt);
men då, will följd af tempus-märke, dd uppstår, utgår i
neutr. det sista d (t. ex. stödt, flydt, jfr. s. 74); der åter
t är radikalt eller tempus-tecken, försvinner deruti det neu-
trala t (såsom i bytt, löst, förmält; jfr. s. 74, 67-68).
Undantagas dessa omständigheter med neutr., blir för öfrigt
den nya participiala böjningen lätt att affärda. Den obe-
stämda har i mask. och fem. sing. förlorat alla egna ändel-
ser; ingen skilnad mellan det bestämda mask. och fem. blir
af någon enda författare noggrant iakttagen, fastän —e rät-
teligen tillhörer mask., -a fem. och neutr.; i pl. samman-
faller den bestämda formen med den obestämda, för båda -e
(egentl. för mask.), -a (egentl. för fem. och neutr.).” Man
får då följande schema för starka verb: gripen, gripet (för
gripent), gripne, gripna; brunnen, brunnet (för brunnent),
brunne, brunna; kallad, kalladt, kallade, kallade (aldrig
kallada); bränd, brändt, brände, brända; löst, löst, löste,
” Då i adj. väl a nyttjas för e i mask., men icke e för a i fem. och neutr.,
särdeles i sing., är det orätt att, såsom i embetsspråket, skrifva nyss-
nämnde beskaffenhet, påföljde år, bemälte Kollegium. Samma fel i
Lagboken , t. ex. B. B. 20: 6 nu äro qvarnar lagliga bygde;: H. B. 9:
3 tlhet utlänte, J. B. 5: 44 ther mäste godsen belägne äro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
