Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 Ill BOKEN. — PART. PRETER.
Upl. L. har J. B. 46: 3 aff sinu enskyldu (af sitt en-
skilda); Södm. L. J. B. 45: 2 af sinum enskyllum pen-
ningum; Magn. Er. Lands L. J. B. 36 aff synom eghnom
peningom oc ensculdom (Membr.); aff synom eenskyidhom
peninghom (Chart.) o. s. v. Allmännast förekommer länge
det neutrala enskylt; till och med Spegel skrifver »enskylt,
al. enskildt, när it är skildt från annat.» I Wadst. Kl. R.
s. 42 heter det: swa at conuentzsins (konventets) wisthws
wari eenskylt oc wtskilt fraan folksins vtan til. Inre teck-
nar enskild, särskild; och kunde icke annat, då han, med
åberopande af Upl. L., såg formen ren i det förra ordet,
som han för öfrigt härledde från »skyld», skyldig (jfr. här
frammanför s. 270); hvaremot det senare från »skild, se-
paratus». Om enskild hänföres till skyld eller skild, blir d
lika afgjordt tempus-tecken, hvilket regelrätt ej kan utby-
" tas mot t. Uttalet, förr måhända modifieradt af den oftast
begagnade neutrala formen, är nu icke bestämdt för t, och
vore för öfrigt icke tillförlitligt i ett talspråk som den ton-
gifvande Stockholmskan, utomordentligt känslig för brukets
omskiften, hvilka nästan hvart årtionde verka en lätt rö-
relse på ytan. — En vacklan af samma art är mellan
samfäld och samfält. lare, som oegentligt har böjningen
samfäldta, angifver rätt det oböjda samfäld, hvars partici-
piala egenskap var honom gifven, då han hade att uppvisa
infin. samfälla, presens samfäller; till hvilka exempel hos
honom man kan lägga, ur ett Gustaf I:s Bref af d. 44 April
41529: måtte the sig heller ther om samfella (förena; se
Thyselius, Handl, till Sverges Reform. och Kyrkohist. under
K. Gustaf I, Band. I. 488); Gust. I:s Bibel, Ap. Gern. 23:
20 Judanar haffua samfelt sigh. 1sl. eger, i en närsläg-
tad betydelse, samfeldr (Dan. samfeld, samfuld), så tidigt
som i Homil. 92: 2 at hafa eige samfellda ahyggio (fort—
farande bekymmer). Hos Petersen (Dan. Spr. Hist. 1I. 294)
läses, i ett Norskt diplom från år 4481: i try samfellce
aar (i tre år efter hvarandra). Äfven i detta ord är såle-
des t endast neutralt tecken, d tempus-tecken (jfr. fäld,
stäld, sväld m. fl.) — En annan förveckling, mera från
ordbildningens än ordböjningens sida, föranleda sådana ord,
som i nya språket ega en i förhållande till det gamla skilj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
