- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
449

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IN BOKEN. — PART. PRETER. 449

aktig skapnad. Så med sällsynt, ännu in uti förra århundra-
det sällsyn, neutr. sällsynt, pl. sällsyne, sällsyna. I1sl. har
sialdsenn, sialdsöör," hvilkas senare del är starkt och svagt
partic. till sig, se (jfr. s. 448). Då vi i Kg. Styr. II. 3
läsa hus af siall sine gärning (af sällsynt arbete, bygg-
nadssätt), sväfva vi i ovisshet, om ställ sine, d. v. s.
siällsine, kommer af ett annars icke bemärkt siällsin (siall-
sen) eller af det fordom vanliga sicllsyn (siälsyn), t. ex.
Bonavent. s. 429 ok er thenne foghlin alstingx (helt)
sielsyn; 424 annat thz (det) sielsynt er: Alex. s. 139
srelsyyn thing (sällsynta ting). Här är syn det Isl synn
för synr (videns, evidens), hvaraf einsynn, nersynn (vårt
närsynt). Det återfinnes, enkelt, i Gottl. L. 49: 5 so et
synir slegir (af ett mask. slegr, som fins 49: 37) iru (så
att synliga slag finnas); 49: 24 hafr mandr syna slegi a
hendi (synliga slag å hand); 49: 23 miPp synum slegum
(med synbara slag).” Det nuvarande sällsynt, der t ge-
nomgår hela böjningen, räknar kanske ej sin upprinnelse
från neutr. af sällsyn; utan snarare från en yngre partici-
pial bildning, i likhet med andra, der adjektivet öfvergått
till particip, t. ex. närsynt, barbent (Isl. berbeinn, d. v. s.
berbeinr). Isl. har på en gång och i samma betydelse adj.
eineygr och partic. eineygör (enögd): äfven det enkla eygör,
hvartill såsom motstycke ur Forn-Svenskan kan anföras Cod.
Bildst. s. 246 at engin gitir ögth (att ingen kan skåda,
egentl. skådat); Alex. s. 454 eigin gat ther ower öght. Lika
med dessa alla har man att anse försynt (af samma be-
märkelse som det dial. förseen; jfr. subst. försyn), boksynt,
kortsynt, hjulbent, vindögd, långnäst, m. fl., hvilka, om
också danade af subst. såsom närmaste material, utan för-
medling af en infin. eller annan verbal-form, icke lämpli-
gen kunna betraktas annorlunda än som part. preter. efter
2 konjug.; att ställa vid sidan af en mängd likartade efter
d:a, t. ex. långörad, korthalsad, kräsmagad, hårdlifvad
(med hårdt lif), långlifvad (lång i lifvet), trångbröstad,

” Af samma bemärkelse äro fåsénn, fåsexr.
"" JnrzE (art. syn) tyckes här hafva tagit adj. för subst.

Sv. Spr. Lagar. 29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free