Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 Ul BOKEN. — PASSIVET.
öfvergångna sz i den vanliga reflexif-böjningen; der i 3 pers.
företrädande sk, men här k ur mik;" liksom z i dual.
skiliumz, talimz företräder k ur okkr. — Emellertid har
-omk, eller dertill svarande -umz o. s. v, icke bland Sven-
ska fornlemningar blifvit upptäckt (3 i kalloms är det van-
liga Svenska reflexif-tecknet); och då vi, sådant oaktadt,
deråt egnat all uppmärksamhet, är det derföre, att en
språkdaning af så egen art, funnen i den äldsta Skan-
diska bokskrift, särskildt påkallar kritikens ljus, hvars strå-
lar, om än blott medelbart, falla äfven öfver vår inhemska
odling.
3:o Särskildt upptaga vi frågan om passif form för participet.
Ur den föregående afbandlingen om denne språkdel är kändt,
att part. pres. ofta är försedt med passif bemärkelse (jfr. 2
413 och följ.); passif form kan det icke ega i annan me-
ping än som reflexif. Och såsom reflexif förekommer -andisk
uti Isl. och F. Nor. (jfr. s. 446), eburu väl också i denna
egenskap sällan. De Forn-Svenska orden på -andis, der
de tidigast varseblifvas, kan man taga på annat sätt; men
äfven vårt forospråk synes icke ha varit otillgängligt för
ett reflexif af detta slag, igenkänligt i vårt nuvarande de-
ponentiala -andes, hvilket dock i attributift läge saknar -s
(jfr. 8. 420—423). Detta -s kan emellertid icke vexla med
sig, utan så är att verbet i allmänhet tillåter sådant ombyte,
under qvarhållande af samma betydelse, t. ex. närmandes
= närmande sig, hämnandes = hämnande sig. Man har,
med fristående reflexift pronomen, stå sig, stå af sig, stå
på sig, gå ner sig, begå sig, komma sig, komma af sig,
komma till sig, komma sig för, komma sig till, komma sig
upp, komma sig ifrån, komma sig undan eller bort, ligga
af sig, ligga till sig o. s. v.,”" i särskilda betydelser; men
stående sig, kommande sig, när de någon gång brukas, be-
teckna helt annat än ståendes, kommandes; likasom förgå sig
(peccare) är helt annat än förgås (perire). Gränserna för -andis
" Detta mera uppenbart i Edda Sem. s. 4492 v. 48 råkumz (= råku mik,
drefvo mig), der Zz, ehuru ingalunda reflexift, likväl torde vara framkal-
ladt genom föresynen af det verbala reflexif-tecknets öde.
"+ Partiklarne af, för, till, ifrån blifva, lika med de öfriga, betonade;
emedan de här stå som adverb, ej som prepositioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
