Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VU
och några nu föråldrade ord) och hin, icke heller det ur bi snart
utvecklade bei, och lika litet det H. T. -kunft, utan i stället
-komst, ådagalägger jemväl den Ned. Sax. språkartens större
inflytelse. Någon gång ha vi tagit å ömse sidor, t. ex. stikta och
stifta, stolter och stolz. — För den allmänna uppfattningen mera.
aflägset, i sig sjelf ofta rätt brydsamt, är bedömandet af den
utländska egenskapen från den synpunkten, att ordet ej kan i
sina beståndsdelar upplösas eller till sin skapnad förklaras endast
med de medel, som kännedomen om Svenska språkbyggnaden
erbjuder. Åtskilligt kan, återfördt till sin Tyska källa, bli för
en hvar begripligt, t. ex. vittra, försagd, förmögen, försoffa,
förtörna, rådbråka, öfvertyga; annat icke. Till ett öfvervägande
i denna rigtning har det väl ändå ej ofta kommit vid upptagandet
af det nya ordförrådet, hvilket, klart eller dunkelt för tanken,
vunnit inträde, man vet ej när, ej huru. Såsom särskildt beteck-
nande och hänvisande på ett omedelbart personligt meddelande
förekommer, att hos oss handtverks-, köpmans- och sjömans-
språket är genomträngdt af Tyska ämnen; och vill man med
gamla statshandlingar och lagverk jemföra den af Tyska och
Danska former öfvervuxna yngre kansli-stilen och den efter Tyskt
mönster danade rättegångs-stilen, så kan man få en föreställning
om verksamheten hos de främmande furstarnes skrifvare och den
halftyska rådstugan. På andra områden har det utifrån komna
lyckligare sammansmält med det fosterländska.
Under det öfverflyttningen af utländska ord ej kan i sin
helhet förnekas, är naturligtvis tillfälle för olika åsigter hvad de
enskilda fallen beträffar. Skulle ock i dessa delar tankarne skilja.
sig, är dock otvifvelaktigt, att jemförelsen med Tyskan kan ut-
sträckas vida längre, än här förekommit; och detta icke blott i
fråga om senare tider, då lånen hopa sig, utan i långt framfarna
dagar ”. Den Tyska upprinnelsen af t. ex. hanzki är knappt
tvifvel underkastad (jfr. vanter), fastän detta ord råkas i ÖGL.,
i både Sämunds och Snorra Edda. De med p begynnande orden,
af hvilka flertalet är af ögonskenlig ogermanisk börd, kunna i.
afseende på sitt Skandinaviska ursprung samtligen misstänkas,
ehuruväl böjningar af piker och penninger förekomma i äldre
” Den ende ordklass, som alltid varit otillgänglig för utländskt intrång, är
pronomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
