Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII
behagade läsaren egna sin uppmärksamhet deråt, att skriftecknen
Pp, dh (=lIsl. 8), d, th (Isl. H), tjena som särskilda uttryck för
olika tidskiften, och således ega historisk betydelse. Det urgamla
Pp, otan att i alla de äldsta skrifterna vara noga genomfördt,
håller sig likväl för det mesta uppe ännu någon tid efter medlet
af l4:de århundradet, hvarefter det snart, om ej försvinner, dock
sparsammare användes, utom undantagsvis i någon yngre afskrift
från ett gammalt lagverk eller från en offentlig handling (se t. ex.
företalet till MELL. s. XXII i noten 13, Sv. Dipl. V. 374).
Men äfvenledes der har p sin vigt såsom fornbild, emedan af-
skrifvaren visar sig hafva följt en gammal text. Vid behandlingen
af ord ur Kg. Styr. var att välja mellan det der förmodligen
berättigade p, eller Bures dh och med t vexlande th, eller Scheffers
vanligen brukade d och t". Jag har bestämt mig för Pp, så
snart icke ordet eller talesättet är inom parenthes noggrant
aftryckt. Då saken här öppet tillkännagifves, kunna inga menliga
följder uppstå eller obehöriga slutsatser dragas; lika litet som
deraf, att jag för sjelfva ordlistan i allmänhet antagit D äfven
för de ställen, der det i urkunderna synbarligen blott af tillfäl-
lighet eller annat kopistens förvållande uteblifvit. — Hvad dh
beträffar innehar det ännu i förra hälften af 1600-talet sin gamla
plats, men öfvergår derefter i d; då åter th, jemte dh arftagare
af Dp, under ett långvarigt vacklande och missbruk längst qvar-
stått i några pron. och partiklar (såsom the, then, ther, thit o.
dyl.), men eljest är motsvaradt af t, sällan af d.
För begagnandet of ordboken anmärkes ytterligare:
Endast verkligt förekommande eller med all säkerhet an-
tagliga fornformer äro utan vidare omständigheter upptagna; de
gissade äro försedda med frågtecken. Romerska siffran utmärker
bandet af detta språkverk, den Arabiska tidtalet. Första siffer-
beteckningen angifver hufvudstället, der ordet är afhandladt; de
i pareothes inrymda häntyda antingen på ett paradigma (såsom
vid gripa, brander, sak, goper), eller på ett väsendtligare tillägg
(såsom vid seia, epsöri), någon gång äfven en närmare förklaring
" Huru föga betydelsen af D och tå den tiden insågs, kan man inhemta af 1607
års uppl. af ÖGL. Kr. B. 1 thynia, 2: 1 thrim, trea, triggia, tynia; i 1609
års uppl. af Hels. L. M. B. 6: 2 thär, threa, tridhiung, triskulla. Alla dessa
ställen hade bort ega begynnande p eller tå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
