Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Området där svensk-amerikanerna företrädesvis bo samt deras antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
DET SVENSKA SPRÅKET I AMERIKA,
hufvudsakligen på de östra staterna, Norra och Södra
Dakota, Texas, Colorado, Utah och Stillahafs-kusten.
Städerna spela naturligtvis en viktig roll genom de
tillfällen, som där erbjuda sig till sammanslutning samt
till publicerande af tidningar och böcker. Då vi nu tänka
endast på vårt folk, är Chicago den folkrikaste staden
med ett antal af 107,000 svensk-amerikaner enligt 1898
års statistik. Chicago hyser således flera svenskar än
någon stad i Sverge utom Stockholm och Göteborg. Näst
i ordningen komma Minneapolis och St. Paul. Andra
städer, som utgöra stora svenska centra, äro New-York
(med Brooklyn), Boston, Worcester, Jamestown, Duluth,
Moline och Rock Island, Omaha, Sioux City, Denver, San
Francisco och Tacoma.
Svenskarnas hufvudstyrka är dock förlagd ej i
städerna utan till landet. På många trakter i Minnesota,
Illinois, Kansas och andra stater ha de slagit sig ned i så
stort antal, att man stundom kan få resa en eller två, ja
ända till tre svenska mil genom områden, som mästadels
ägas af svenskar. Då de olika grupperna i ett sådant
större samhälle ofta utgöras af medlemmar från samma
del af Sverge, kan man under en kort resa tycka sig ha
kommit till de mäst olika delar af fäderneslandet. Jag
vill nämna blott ett exempel. Då man besöker det största
svenska samhället i Kansas, får man i Lindsborg höra den
förträffligaste värmländska; i Salemsborg, något öfver en
svensk mil därifrån, har man kommit in i rama Småland
(järnvägsstationen heter också Smolan). Österut härifrån
ligger en rik trakt bebodd af blekingar; vika vi af mot
väster, träffa vi på Falun med den dialekt, som namnet
anger, medan i det närliggande Fremont många västgötar
äro bosatta. I sådana samhällen har det svenska språket
slagit djupa rötter, ja till och med de dialektiska
skiljaktigheterna fortlefva.
Huru många af dessa svensk-amerikaner tala svenska?
Då det blott gäller att förstå och något litet kunna
använda talspråket, måste vi ännu sätta antalet ganska
högt. Lärare vid Bethany College anse, att antalet af
svensk-amerikaner, som ej förstå svenska, understiger fem
procent af befolkningen. Detta är utan tvifvel riktigt;
men då vi tänka blott på dem, som värkligen lägga sig
vinn om att bibehålla svenskan samt låta sina barn lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
